|
|
|
|
Bästa nyheten för klimatet från veckan som gick.
Nr 179 / vecka 38.
|
|
|
Jag heter Rikard Linde och i det här nyhetsbrevet får du läsa den bästa nyheten för klimatet från veckan som gick.
|
|
Längst ner hittar du kontaktinformation. Berätta gärna för vänner om nyhetsbrevet: https://growsverige.se/nyhetsbrev/
|
|
|
|
|
|
|
Solenergi täcker hela Indiens ökade elanvändning – kolkraften har inte ökat på två år
Indiens utsläpp av koldioxid från elproduktionen har inte ökat på två år, trots att elanvändningen har ökat med sju procent. Solenergi, vindkraft, vattenkraft och kärnkraft har täckt hela ökningen. Världens näst största utsläppare, Indien, ser ut att ha nått en platå i sina koldioxidutsläpp.
|
Siffrorna kommer från forskarna på CREA, som räknat på officiella indiska månadssiffror för bränsle, elproduktion och industri. Jämförelsen gäller första halvåret 2026 mot första halvåret 2024.
|
|
Det här är första gången på över 50 år som kolkraften i Indien inte ökar under en tvåårsperiod samtidigt som elanvändningen ökar. Sedan mitten av 1970-talet har kurvan för indisk kolkraft bara pekat uppåt. Den har stigit till över 1 300 terawattimmar om året. Sedan 2024 har den planat ut.
|
|
|
Så mycket mer elektricitet behövde Indien – och varifrån den kom
Under de två åren ökade Indiens elanvändning med 63 terawattimmar. Det är lika mycket elektricitet som hela Schweiz använder på ett år.
|
Under samma tid ökade elproduktionen från solenergi, vindkraft, vattenkraft och kärnkraft med 70 terawattimmar. Alltså mer än vad som behövdes. Kolet och gasen behövde inte producera en enda extra timme.
|
- Solenergi: 44 terawattimmar. Indien byggde 77 miljarder watt nya solpaneler på två år.
- Vindkraft: 13 terawattimmar, från 11 miljarder watt nya vindkraftverk.
- Vattenkraft och kärnkraft: 8 respektive 7 terawattimmar.
Solenergi står alltså för ungefär sex av tio nya terawattimmar. Men de övriga källorna tillsammans står för fyra av tio, vilket betyder att Indien inte lutar sig mot en enda teknik.
|
I perspektiv: Kina ökade sin elproduktion från solenergi, vindkraft och kärnkraft med 485 terawattimmar under bara ett år, 2025. Indiens utbyggnad är stor för Indien, men liten jämfört med Kinas.
|
Utbyggnaden är snabbare än behovet, och fortsätter
|
Det viktiga i siffrorna är inte bara att utbyggnaden räckte till, utan att den gjorde det med marginal. De senaste 18 månaderna har de nya anläggningarna producerat mer elektricitet än vad elanvändningen har ökat. Marginalen är inte en engångshändelse utan en trend.
|
|
|
Det syns tydligast i delstaterna. Gujarat byggde ut solenergi och vindkraft mest av alla och minskade samtidigt sin produktion från fossila bränslen mest. Rajasthan och Tamil Nadu följer efter med samma mönster: mer solenergi och vindkraft, mindre kol.
|
|
Andra delstater visar hur elnätet binder ihop landet. Karnataka och Andhra Pradesh byggde ut solenergi och vindkraft snabbare än den egna elanvändningen ökade, men sålde vidare mycket av överskottet till andra delstater. Därför ökade deras egen fossila elproduktion trots utbyggnaden. Madhya Pradesh,
|
Västbengalen och Punjab minskade i stället sin fossila elproduktion genom att köpa in mer elektricitet utifrån.
|
Maharashtra och Telangana är de delstater där elanvändningen ökade mest. Även där räckte den egna utbyggnaden nästan hela vägen.
|
Ökningen i elanvändning har dessutom en särskild orsak i år. Väderfenomenet El Niño försenade monsunen och gjorde värmeböljorna kraftigare. Fler människor behövde kyla sina bostäder, och bönder som saknade regn fick pumpa vatten med dieselmotorer i stället.
|
Nya kolkraftverk byggs, men står oftare stilla
Samtidigt som kolkraftens produktion planar ut fortsätter byggandet. Under tvåårsperioden togs 8,5 miljarder watt nya kolkraftverk i drift. I slutet av juni var ytterligare 43 miljarder watt kolkraft under uppförande.
|
Här finns en spänning i de indiska planerna. Argumentet för nya kolkraftverk är att någon måste täcka de högsta topparna i elanvändningen. Men solenergin täcker redan mitten av dagen, och batterier börjar täcka kvällstopparna. När produktionen från kolkraft inte ökar men antalet kolkraftverk gör det, går varje verk färre timmar. Kostnaden för att bygga och hålla verken i drift fördelas då på färre producerade timmar, vilket gör elektriciteten dyrare för konsumenterna.
|
Utanför elproduktionen har regeringen större planer på kol. Målet är en kapacitet att omvandla 100 miljoner ton kol per år till kemikalier som konstgödsel och plastråvara inom fyra år. Tekniken är ännu knappt prövad i Indien. Det enda anläggningen i drift finns hos stålbolaget Jindal Steel. Regeringen klassade i januari inhemskt kokskol som ett kritiskt och strategiskt mineral, och gruvbolag och stålbolag planerar nya anläggningar för att rena kolet. Nya kolgruvor planeras också. Investeringar av det slaget binder upp kolanvändning i decennier, långt efter att kolkraften i elnätet har slutat växa.
|
Importen av kol och gas minskade kraftigt
Den utbyggda elproduktionen syns direkt i handeln med andra länder. Användningen av importerat kol i elproduktionen föll med 38 procent och gasen med 35 procent.
|
Det märktes när krisen kring Hormuzsundet slog till och priserna på olja och gas steg. Indiens oljeanvändning minskade med 1,3 procent under första halvåret, och utsläppen från olja och gas föll med sju procent.
|
Men bakom den siffran ligger mycket oreda. Bensinanvändningen ökade med 6,9 procent och dieseln med 4,1 procent, eftersom fler kör och bönderna behövde pumpa vatten. Det som drog ner totalen var i stället brist och höga priser på annat: gasen i köksflaskor minskade med sju procent, petcoke till cementindustrin med nästan tio procent, och råvaror till plastindustrin blev nästan dubbelt så dyra att importera.
|
Bristerna fick flera delstater att gå baklänges. Delhi, Rajasthan, Tamil Nadu, Gujarat och Maharashtra tillät tillfälligt industrier och restauranger att gå tillbaka till kol, fotogen och tjockolja, bränslen som förorenar luften mer. Hotell och restauranger fick officiellt använda kol i en månad. Utanför elproduktionen, stålet och cementen ökade kolanvändningen med 14 procent, mot tre procent året före. Utan gas i flaskorna började fattiga hushåll elda ved och kol för att laga mat igen.
|
Samtidigt pekar en annan utveckling åt andra hållet. Indien nådde sitt mål om 20 procent etanol i bensinen fem år före plan, vilket i sig dämpade bensinens ökning med en hel procentenhet. Och antalet elbilar, elmopeder och eldrivna trehjuliga taxibilar ökar snabbt i allt fler kategorier. Delhi har en egen plan för att elektrifiera fordonen, med tyngdpunkt på tvåhjulingar, trehjulingar och fordon som körs många mil.
|
Industrin är det som driver upp Indiens utsläpp
Trots att elproduktionen står still och oljan minskar ökade Indiens totala utsläpp med 3,7 procent. Förklaringen finns i stålverken och cementfabrikerna.
|
Ståltillverkningen ökade med åtta procent och cementen med nio procent under första halvåret. Utsläppen från de två branscherna ökade med åtta procent och står för 23 procent av Indiens koldioxidutsläpp. Ökningen drivs av byggandet, särskilt av fastigheter.
|
Orsaken till att det slår så hårt mot utsläppen är enkel: indisk industri använder nästan inte alls elektricitet i sina processer, utan bränner kol direkt. Bara 17 procent av industrins el- och värmebehov täcks med elektricitet. Det är den näst lägsta andelen bland G20-länderna, och andelen ökar dessutom långsammare än i världen som helhet.
|
Det betyder att Indiens två utvecklingar går isär. I elnätet ersätter solenergi kolet. I industrin gör den inte det, eftersom ugnarna och processerna inte är byggda för elektricitet. Så länge det gäller leder varje ökning av stål- och cementproduktionen automatiskt till mer kol och högre utsläpp. Tekniken för att använda elektricitet i stället finns och används redan i andra länder.
|
Det som kan bromsa: elnätet, avstängda solpaneler och trögrörliga kolkraftverk
Att utbyggnaden fortsätter i samma takt är inte givet. Flera hinder är kända och dokumenterade.
|
Elnätet räcker inte till. Elektricitet från solenergi och vindkraft måste ibland stängas av för att den inte kan föras vidare till andra delstater. Problemet gäller särskilt projekt som är byggda för att sälja till grannstater. Att bygga en solenergianläggning där solen är starkast hjälper inte om ledningarna dit inte finns.
|
Projekten blir också försenade. Anläggningar på sammanlagt 5,3 miljarder watt missade sina färdigdatum och måste betala avgifter till den som driver elnätet för att behålla sin plats i systemet.
|
Kolkraftverken är för trögrörliga. För att solenergi och vindkraft ska kunna användas fullt ut måste kolkraftverken kunna dra ner sin produktion snabbt när solen skiner och vinden blåser. En plan för att göra dem mer flexibla har försenats med över ett år på grund av regelkrångel. Följden är att solenergi och vindkraft stängs av i stället.
|
Lösningen som pekas ut är lagring. Den nationella elplanen räknade med ett behov av 82 miljarder wattimmar lagring till 2026–27 och 411 miljarder wattimmar till 2031–32. I maj hade staten upphandlat omkring 272 miljarder wattimmar: 142 i pumpkraft och 133 i batterier. Batteridelen är nästan 18 gånger mer än de batterier som finns i drift i landet i dag, som rymmer 7,5 miljarder wattimmar. Pumpkraften finns redan i ungefär 60 miljarder wattimmar.
|
Myndigheten för elplanering föreslår också att alla nya statliga solenergi- och vindkraftsprojekt efter juni 2027 måste ha batterier som kan leverera i två timmar. Ett liknande krav fanns i Kina fram till början av 2025, men skrotades där till förmån för marknadslösningar.
|
Vad har det för betydelse
|
Indien visar att ett land med snabbt ökande elanvändning kan täcka hela ökningen utan mer kol, och att det dessutom minskar beroendet av importerat bränsle när priserna rusar. Om batterierna och ledningarna byggs ut i den takt planerna anger kan solenergin leverera elektricitet till hushåll och fabriker långt in på kvällen, och de nya kolkraftverken stå stilla större delen av året.
|
|
Källor
|
|
|
Vi hörs igen om en vecka. Mejla gärna dina frågor eller funderingar.
/Rikard
|
|
Värdegrund
|
Utgångspunkten för Grows arbete är att vi människor bryr oss om varandra. När någon faller räcker vi fram en hjälpande hand. När människor växer gör vi det på varandras axlar.
|
|
Från denna enkla grund härrör andra demokratiska värderingar som ansvar, jämlikhet och frihet.
|
|
Kopplingen till fri energi är att när vi kan bygga och forma vår egen el och värme blir människor starkare, fria från beroendet av bränslen, elnät och elpriser. Solenergi, vindkraft och batterilagring gör oss fria att hjälpa, både oss själva och varandra.
|
|
|
Om nyhetsbrevet
"Grow är en modern folkrörelse som verkar för en frisk natur och ett friare liv. Vi satsar på solenergi, vindkraft, batterilagring för att på fem år byta ut kol, olja och gas i Sverige."
Mer om Grow Sverige
Du får det här nyhetsbrevet eftersom du fyllt i din epostadress på growsverige.se och bekräftat att du vill ha utskick från Grow en gång i veckan.
Om du fått det här vidarebefordrat från en kompis och vill prenumerera: https://growsverige.se/nyhetsbrev/
|
|
|
|
|
|
|
|
|
