Avskogningen i brasilianska Amazonas den lägsta sedan mätningarna började 1988

Dela inlägget

Mellan augusti 2025 och juli 2026 avverkades omkring 3 300 kvadratkilometer skog i brasilianska Amazonas, en yta lika stor som Gotland. Det är den lägsta nivån sedan Brasiliens rymdforskningsinstitut INPE började mäta 1988.

INPE följer avverkningen med satellitbilder i projektet PRODES. Siffran för 2026 är en första uppskattning, byggd på 271 av 516 satellitbilder. Den slutliga siffran kommer 2027.

Takten har gått upp och ner i vågor sedan 1988, och vågorna följer ofta vem som styr landet:

Lulas första tid som president, 2000-talet: avskogningen minskade med tre fjärdedelar, från nästan 28 000 kvadratkilometer 2004.
Jair Bolsonaro, 2019–2022: avskogningen ökade igen, till drygt 13 000 kvadratkilometer 2021. Regeringen skar i budgeten, miljömyndigheterna fick för lite personal och handlingsplanen mot avskogning stoppades.
Lulas andra period: takten har åter minskat med ungefär tre fjärdedelar. Myndigheterna har skärpt kontrollerna med satellitövervakning och handlingsplanen har startats igen.

Även om takten minskar fortsätter den totala förlusten att öka. Sedan 1988 har drygt 506 000 kvadratkilometer skog försvunnit. Det är en yta större än Spanien och större än hela Sverige. Ungefär en femtedel av den brasilianska delen av Amazonas är borta. Så länge avverkningen pågår växer ytan, bara långsammare.

Söder om Amazonas ligger Cerrado, ett landskap med skog, trädmark och gräsmark. De flesta år avverkas mer där än i Amazonas, så även det senaste året: omkring 5 500 kvadratkilometer. Ändå är det den lägsta nivån sedan mätningarna i Cerrado började 2001. Det finns alltså inget tecken på att avverkningen har flyttat från Amazonas till Cerrado.

Brasilien är en del av en bredare utveckling. Enligt rapporten Forest Declaration Assessment minskade avskogningen i världen med 15 procent 2025 jämfört med 2024. Det är den största minskningen hittills detta decennium. I Latinamerika minskade den med en tredjedel, mycket tack vare Brasilien.

Världen ligger ändå 70 procent efter målet att stoppa avskogningen till 2030. Om länderna hade följt planen skulle 10,7 miljoner hektar skog fortfarande stå kvar. Det motsvarar Island eller Kuba, eller nästan en fjärdedel av Sveriges yta.

I Afrika går utvecklingen åt andra hållet. Kongobäckenet, världens näst största regnskog, förlorade 2,4 miljoner hektar skog, mer än någonsin tidigare. Skogar som glesas ut genom avverkning av enskilda träd, gruvdrift och bränder ökade med 25 procent i tropiska Afrika. I världen som helhet minskade samma sorts skador med 34 procent.

Rapporten varnar för att framstegen i Latinamerika kan vändas. På söndag den 25 oktober möts Lula och Flávio Bolsonaro, son till Jair Bolsonaro, i den andra valomgången. Valet väntas bli jämnt. Miljöorganisationen Observatório do Clima har gått igenom kandidaternas program. Lulas program innehåller 16 av de 28 miljölöften som organisationen anser nödvändiga. Bolsonaros program innehåller ett.

I Colombia vill den nye presidenten Abelardo de la Espriella öka utvinningen av olja och gas och utöka jordbruksmarken med 1,5 miljoner hektar, ungefär fyra gånger Gotlands yta. Han har samtidigt lovat att åtala dem som finansierar avskogning.

I Brasilien delar staten, delstaterna och kommunerna på ansvaret för miljöarbetet. En ny regering kan skära i de nationella myndigheternas budget, men delstater och kommuner kan fortsätta arbetet.

Vad har det för betydelse

Siffrorna visar att avskogning går att bromsa med konkreta verktyg: satellitövervakning, kontroller på plats och myndigheter med tillräckligt med personal. Erfarenheten från 2019–2021 visar också hur snabbt takten kan öka igen när samma verktyg tas bort. När skyddet skrivs in i lagar och delas mellan flera nivåer blir skogen mindre beroende av ett enskilt val.

Vad har det för betydelse

Källor

Lämna ett svar Avbryt svar