BPs aktieägare kräver att bolaget fortsätter satsningen på solenergi och vindkraft
Vad händer
Kontext
Missnöjet bland investerare är en reaktion på BPs plötsliga kursändring. Bolaget som tidigare profilerade sig som ledande i övergången till cirkulära system och fri energi, väljer nu att öka investeringarna i olja och fossilgas.
- Legal & General, Nest, Robeco och andra kapitalförvaltare har offentligt motsatt sig Lunds omval – trots att han planerat att avgå under 2026. De menar att förändringen i strategi är allvarlig nog att kräva ett tydligt mandat från aktieägarna.
- BP har inte tillåtit en omröstning om den nya strategin, vilket väckt kritik om bristande klimatstyrning och underminerad bolagsstyrning.
- Elliott Investment Management har samtidigt ökat sitt inflytande och driver på för att minska investeringar i fri energi och återgå till fossila kärnverksamheter.
Strategin offentliggjordes i februari av nuvarande vdn Murray Auchincloss. Han beskriver övergången till fri energi som “överoptimistisk” och prioriterar istället investeringar som kan ge snabbare avkastning. BP siktar på att öka produktionen till 2,4 miljoner fat olja och fossilgas per dag till 2030 – 60 procent mer än vad som tidigare angavs i bolagets nettonollmål.
Missnöjet har blivit en markering mot bolagets otydliga klimatstyrning. Ett flertal investerare har krävt att strategiska förändringar ska föregås av ett formellt godkännande från aktieägarna, något BP ignorerat. En liknande kritik ledde 2016 till ett omfattande uppror kring dåvarande vd:ns ersättning.
Utöver institutionella röster demonstrerade även klimataktivister utanför bolagsstämman i Sunbury-on-Thames. Vissa släpptes inte in, men protesterna underströk trycket på BP att visa ledarskap i klimatfrågan.
Vad har det för betydelse
Det som sker i BP visar en växande konflikt mellan kortsiktig avkastning och långsiktig klimatrisk. Om kapitalförvaltare i stor skala börjar kräva klimatmandat för bolagsledningar, kan det förändra spelreglerna för hela fossilbranschen.
För pensionsfonder och långsiktiga ägare som vill värna framtida stabilitet innebär BPs kursändring ökad osäkerhet – inte trygghet. Kommuner, sparare och institutioner som investerar i bolag som BP kan behöva omvärdera sina innehav om klimatmålen ska tas på allvar. Det här är en strid om vilken framtid våra gemensamma pengar ska bygga.
