Kinas mål för grönt stål hotas av strukturella hinder

Dela inlägget

Vad händer

Kinas mål att öka andelen stål från ljusbågsugnar (EAF) till 15 procent av total ståltillverkning 2025 ser ut att misslyckas. Andelen ligger kvar kring tio procent och strukturella problem gör uppväxlingen svår.

Kontext

Kina satte målet 2022 för att minska utsläppen från landets näst största utsläppssektor, där masugns-bof-processen (BF–BOF) dominerar. En missad målnivå innebär över 160 miljoner ton högre koldioxidutsläpp – nästan lika mycket som hela EU:s stålsektor.

EAF andel och användning (2019- 2025)

Trots politiskt stöd brottas tillverkare med höga elpriser, bristande skrotförsörjning och låga lönsamhetsnivåer. Flera anläggningar har tvingats pausa produktionen och minst ett företag gick i konkurs under första halvåret 2025.

Hinder

  • Strukturell överkapacitet i kolbaserad BF–BOF-produktion som pressar priserna och tränger ut EAF-stål.
  • Svag skrotimport trots avreglering – volymerna halverades 2024.
  • Bristande regional efterlevnad där tio provinser ökade produktionen under första halvåret 2025 trots nationella neddragningskrav.

För att nå målet föreslås en strategiomläggning: minska BF–BOF-produktionen med minst 90 miljoner ton 2025, höj utnyttjandegraden för EAF till 70 procent och stärk ekonomiska incitament för skrotbaserad ståltillverkning.

Vad har det för betydelse

Om Kina lyckas öka EAF-andelen till målnivån kan det ge en utsläppsminskning motsvarande hela EU:s stålsektor, samtidigt som överkapacitet och exportberoende minskar. För samhällen i stålproducerande provinser kan det betyda en mer cirkulär materialanvändning, bättre lokal luftkvalitet och en snabbare integration av fri energi i produktionen. Internationellt kan det minska trycket på stålmarknaden och dämpa handelskonflikter kopplade till klimatpåverkan.

Källor

Beräkning Fossila bränslen Kapacitet Koldioxidutsläpp Lösningar Tillverkning Uppväxling Utsläpp

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *