Vad händer
Kontext
Industri står för en tredjedel av världens energianvändning och mer utsläpp än både transporter och elproduktion. Elektrifiering har tidigare avfärdats som för svårt eller dyrt, men tre faktorer har ändrat bilden.
- Billigare solenergi och vindkraft gör utsläppsfri elektricitet mer tillgänglig.
- Osäkerhet kring fossilgas efter kriget i Ukraina har ökat intresset för alternativ.
- Tekniska genombrott i allt från värmepumpar till elugnar gör hög värme möjlig utan förbränning.
BASF, SABIC och Linde bygger en elektrisk kemiförugn i Tyskland. Gruvjättarna Rio Tinto och BHP planerar Australiens första elektriska järnsmälta. Företag som AtmosZero utvecklar värmepumpar för fabriker, som kan ersätta gaseldade ångpannor upp till 200°C. Rondo Energy satsar på ”termiska batterier” av tegel som lagrar värme på över 1 000°C. Nya processer för stål och cement med elektricitet i stället för koks och fossila bränslen är på väg mot kommersialisering.
Enligt McKinsey kan nästan hälften av Europas utsläppsminskningar fram till 2050 komma från elektrifiering – mer än dubbelt så mycket som från vätgas och koldioxidlagring.
Vad har det för betydelse
Om fabrikerna elektrifieras i samma takt som bilar och hushåll, kan hela kvarter och städer byggas på cirkulära system där elektricitet från solenergi och vindkraft används direkt i både hem och industri. Det gör att grannar, företag och kommuner inte längre är beroende av fossilgasleveranser. Ett samhälle där även tunga industrier värms av elektricitet kan frigöra enorma resurser, minska utsläppen radikalt och skapa en mer robust ekonomi – byggd på samma elektrifierade grund som redan förvandlat transporterna.