Flera faktorer förklarar denna snabba nedgång.
Fälttyper skiljer sig åt. Stora konventionella oljefält i Mellanöstern minskar bara med runt 2 procent årligen, medan små fält kan tappa mer än 11 procent. Offshorefält – särskilt i djuphav – faller extra brant.
Oljans och gasens tyngdpunkt har flyttats. År 2000 stod konventionella oljefält för 97 procent av världens produktion, men 2024 var andelen 77 procent. För gas är cirka 70 procent konventionell, resten nästan uteslutande amerikansk skiffergas.
Kapital behövs mest för att motverka nedgång. Nästan 90 procent av investeringarna sedan 2019 har gått till att bromsa fältens fallande produktion, inte till att möta efterfrågetillväxt.
Utan investeringar blir tappet dramatiskt. Oljeproduktionen skulle sjunka från cirka 100 till 42 miljoner fat per dag redan 2035, och gasen till cirka 1 600 miljarder kubikmeter – en halvering.
Grafiken i rapporten visar detta tydligt: kurvorna störtar nedåt från 2025 om investeringar uteblir. Jämförelser över tid visar också att nedgångstakten har blivit betydligt brantare i dag än på 1980- och 1990-talen.
Vad har det för betydelse
Beroendet av olja och gas är en risk – det kräver ständigt nya investeringar för att undvika brist och prisrallyn. I IEAs scenario för 1,5 gradersmålet behövs inga nya olje- och gasfält alls om efterfrågan fortsätter minska snabbt genom elektrifiering och fri energi. Det öppnar för en tryggare framtid där samhällen frigör sig från fossila system som bokstavligen måste springa allt snabbare bara för att stå still.
