Dansk gropteknik lagrar överskottsvärme i 70 000 kubikmeter vatten
Vad händer
Kontext
Grow har skrivit om potentialen för groplager i Sverige. I Høje Taastrup nordost om Köpenhamn finns ett groplager på 70 000 kubikmeter varmt vatten med en lagringskapacitet på 3,3 miljarder wattimmar. Lagret är kopplat till Köpenhamns fjärrvärmenät och lagrar överskottsvärme från överföringsledningen. Värmen används när priset på andra uppvärmningsalternativ är högt.
Företaget Aalborg CSP har levererat lösningen. Företaget designar och levererar system för värmepumpar och termisk lagring. I groplagret kan värme lagras från solvärme, spillvärme eller överskottselektricitet från vind och solenergi som används i värmepumpar eller elpannor.
Lagringen ger flexibilitet till fjärrvärmeföretagen
Fjärrvärmeföretag kan lagra värme när elpriset är lågt och använda den när elpriset är högt. Lagringen skapar en tidsmässig koppling mellan värmetillförsel och efterfrågan, vilket gör det möjligt att hela tiden använda den mest kostnadseffektiva värmekällan.
Traditionellt har groplager laddats på sommaren och tömts på vintern, en cykel per år. Men i Høje Taastrup körs lagret i 30 cykler varje år. Operatörerna har frågat om de kan köra ännu fler cykler eftersom de ser fördelarna. Ju fler cykler som laddas och laddas ur, desto snabbare blir återbetalningstiden. Dessutom minskar värmeförlusterna eftersom vattnet stannar i lagret under kortare tid.
Locket en stor utmaning
Aalborg CSP har två patent på ett lock som fungerar som isolering. Det översta skiktet är diffusionsöppet så att ånga kan stiga upp genom konstruktionen. Locket är uppdelat i sektioner för att hantera regn och snö. I Høje Taastrup är locket på 11 000 kvadratmeter uppdelat i tio sektioner med varsin pumpbrunn för att avlägsna ytvatten. Lösningen ger markant lägre värmeförluster och minimerade driftkostnader.
Aalborg CSP undersöker om det går att installera solpaneler på locket. Det skulle ge dubbel användning av samma mark, både groplager för lagring och solpaneler för elproduktion.
Danmark har cirka 400 fjärrvärmeföretag. Flera har redan satsat på groplager och några planerar att utöka sina lager. De flesta verken är kommunalägda eller ägs av energikooperativ. En viktig förklaring till satsningarna är att staten erbjuder lån till cirkulära energilösningar med räntor under en procent. Kommunerna har en egen kreditfond som erbjuder mycket låg ränta för den här typen av projekt.
Över 200 svenska städer har goda geologiska förutsättningar för groplager, enligt en studie från Högskolan Dalarna och Halmstads högskola. De flesta fjärrvärmesystem har potentiella områden inom rimligt avstånd från nätet. Det behövs en viss volym för att det ska bli lönsamt. Annars är det bättre att använda en ackumulatortank, säger Chris Bales, professor i energiteknik vid Högskolan i Dalarna. Kostnaderna för att bygga och driva ett groplager är inte så höga.
Vad har det för betydelse
Groplager visar hur sektorkoppling mellan elektricitet och värme kan fungera i praktiken. När elektricitet från vind eller solenergi är billig kan fjärrvärmeföretag köra elpannor eller värmepumpar för att producera varmvatten och lagra överskottet. Det minskar energikostnader och ökar energieffektiviteten.
