Vad händer
Kontext
Tankesmedjan InfluenceMap har uppdaterat Carbon Majors-databasen, som spårar utsläpp tillbaka till de fossila bränsleproducenter som orsakar dem. Databasen visar att statliga bolag dominerar utsläppen, medan investerarägda bolag har minskat sin produktion något.
De tio största utsläpparna är samtliga statligt ägda eller kontrollerade. Saudiarabiens oljebolag Aramco toppar listan med 1,7 miljarder ton koldioxid under 2024 – främst från olja som exporteras och bränns i andra länder. Om Aramco vore ett land skulle det vara världens femte största utsläppare, strax efter Ryssland. Det amerikanska oljebolaget ExxonMobil är det största investerarägda bolaget med 610 miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar utsläppen från ett land i storlek med Sydkorea.
Åtta av de tjugo största utsläpparna är kinesiska, varav de flesta är kolproducenter. Kina och Indien står tillsammans för över en fjärdedel av de globala utsläppen genom sina statliga bolag.
Utsläppen koncentreras till allt färre företag

2024 stod 32 bolag för hälften av utsläppen, jämfört med 38 för fem år sedan och över 40 under perioden 2005–2013. Koncentrationen drivs dels av sammanslagningar mellan bolag, dels av att de största producenterna fortsätter utöka sin verksamhet. Två tredjedelar av bolagen i den övre halvan av listan ökade sina utsläpp jämfört med föregående år. I den nedre halvan var det bara 28 procent som ökade.
Statliga bolag stod för 54 procent av de globala utsläppen 2024, medan investerarägda bolag stod för 24 procent. Majoriteten av de statliga bolagen ökade sina utsläpp, medan majoriteten av de investerarägda minskade. Samtliga 17 statliga bolag i topp 20 kontrolleras av länder som motsatte sig en utfasning av fossila bränslen vid FN:s klimattoppmöte i november 2025: Saudiarabien, Ryssland, Kina, Iran, Förenade Arabemiraten och Indien. Över 80 andra länder hade stött förslaget om utfasning.
Topp 20 – världens största utsläppare
| Totala utsläpp (MtCO2e) | Procent av globala koldioxidutsläpp | |
|---|---|---|
| Saudi Aramco | 1 786 | 4,28 |
| Coal India | 1 684 | 3,92 |
| CHN Energy | 1 679 | 3,91 |
| National Iranian Oil Company | 1 387 | 3,13 |
| Gazprom | 1 293 | 2,76 |
| Jinneng Group | 1 129 | 2,63 |
| China (Cement) | 950 | 2,46 |
| Rosneft | 763 | 1,79 |
| CNPC | 750 | 1,70 |
| Shandong Energy | 750 | 1,74 |
| China National Coal Group | 732 | 1,70 |
| Shaanxi Coal and Chemical Industry Group | 694 | 1,62 |
| ExxonMobil | 677 | 1,58 |
| Abu Dhabi National Oil Company | 622 | 1,46 |
| Chevron | 577 | 1,33 |
| Sonatrach | 576 | 1,26 |
| Iraq National Oil Company | 549 | 1,34 |
| Shanxi Coking Coal Group | 540 | 1,26 |
| QatarEnergy | 446 | 0,96 |
| Shell | 426 | 0,97 |
Historiskt sett kan 70 procent av de globala koldioxidutsläppen sedan industrialismens början spåras till de 178 producenterna i databasen. Över en tredjedel av alla historiska utsläpp kan kopplas till bara 22 företag.
Carbon Majors-databasen används i rättsprocesser mot fossilbolag. I Tyskland har domstolen i fallet Lliuya mot RWE slagit fast att företag i princip kan hållas ansvariga för klimatskador. I delstaten New York pågår arbete med en klimatlag som kan kräva upp till 75 miljarder dollar från fossilproducenter för att finansiera skydd mot översvämningar och extremvärme. Vermont har redan antagit liknande lagstiftning och ytterligare ett dussintal amerikanska delstater förbereder motsvarande lagar.
Ny forskning har använt databasen för att koppla utsläpp från enskilda bolag till specifika värmeböljor, ekonomiska förluster och havsnivåhöjning. En studie visade att utsläppen från var och en av de 14 största producenterna var tillräckliga för att göra mer än 50 historiska värmeböljor praktiskt taget omöjliga utan deras bidrag.
Vad har det för betydelse
Koncentrationen av utsläpp till allt färre aktörer förenklar ansvarsutkrävande. Istället för att fördela skulden på tusentals företag kan juridiska och politiska åtgärder riktas mot ett hanterbart antal storproducenter. Det faktum att staten kontrollerar majoriteten av utsläppen visar också att klimatpolitiken i hög grad är en fråga om geopolitik – de länder som blockerar internationella klimatavtal är också de som äger de största fossilbolagen.
