EU inför system mot metanutsläpp – satelliter avslöjar brister
Vad händer
Kontext
EU:s metanreglering, som godkändes i juni 2024, kräver att medlemsländerna inför strikta system för att mäta, rapportera och verifiera metanutsläpp från energisektorn. Regleringen förbjuder kolgruvor att släppa ut metan från dräneringssystem – de system som fångar metan direkt från kollagren innan den läcker in i gruvgångarna.
Dräneringssystemen fångar gas med hög metankoncentration. När gasen når ytan ska den antingen användas för att producera elektricitet och värme, eller brännas med minst 99 procents effektivitet. Undantag gäller bara vid nödsituationer, felfunktioner eller oundvikligt underhåll. Operatören ska då meddela myndigheterna inom 48 timmar.
Varje medlemsland ansvarar för påföljder som ska vara ”effektiva, proportionerliga och avskräckande”. Deadline för att införa påföljder var 5 augusti 2025. Organisationen Ecologic Institute föreslår ett referensvärde på 6 000 euro per ton metan för att påföljderna ska få verklig effekt.
Regleringen kräver också oberoende verifiering av de rapporter som gruvbolagen lämnar in. Utan sådan verifiering är risken stor att utsläpp fortsätter utan konsekvenser.
Polen är EU:s största källa till metan från kolgruvor
Enligt UNFCCC:s rapportering släppte EU:s kolgruvor ut 784 000 ton metan under 2023. 60 procent av dessa utsläpp kom från kolbrytning. IEA uppskattar att 62 procent av EU:s metanutsläpp från kolgruvor tekniskt skulle kunna minskas till 2030 – och 94 procent av denna potential finns i polska gruvor.
Satellitdata från organisationen Ember visar hur regelverket brister i praktiken. Analyserna av satellitbilder från tio olika sensorer visar att polsk kolbrytning dominerar metanutsläppen i EU. 96 procent av alla metanplymer som hittades över europeisk energiinfrastruktur kom från polska kolgruvor – 109 av totalt 114 observerade plymer.
Fem av 22 undersökta dräneringssystem i Polen släppte ut metan vid upprepade tillfällen under 2025. Utsläppen varierade från 120 till 7 560 kilo metan per timme. Det största utsläppet hade samma klimatpåverkan på kort sikt som ungefär 117 000 bilar som kör i en timme.
Kokskol, som används för ståltillverkning, står för merparten av utsläppen. 90 av 109 observerade utsläpp kom från kokskolgruvor, trots att dessa bara står för 25 procent av Polens totala kolproduktion.
Enligt data från polska gruvmyndigheten använde polska kolgruvor 70 procent av den metan som dräneringssystemen fångade under 2024. De återstående 57 000 tonnen metan som släpptes ut kunde ha värmt 14,5 miljoner polska hushåll i en vecka.
Polen har ännu inte infört något system för att verifiera rapporterade utsläpp eller några påföljder för gruvor som bryter mot reglerna. Landet har inte meddelat EU-kommissionen om några sådana regler, trots att deadline passerade i augusti 2025.
Vad har det för betydelse
EU har skapat ett system för att hantera metanutsläpp från kolgruvor. Det polska exemplet visar att regelverket inte fungerar utan verifiering och påföljder. Gruvor kan fortsätta släppa ut stora mängder metan när länder saknar system för att kontrollera och bestraffa överträdelser. Satellitövervakning ger nu möjlighet att oberoende verifiera utsläpp – vilket gör att reglerna kan få verkligt genomslag.
