IEA: Solenergi och vindkraft passerar kol i global elproduktion
Vad händer
Kontext
Världens elanvändning har aldrig ökat så snabbt. De närmaste fem åren väntas den årliga ökningen bli 50 procent högre än genomsnittet det senaste årtiondet. Det beror på att fler industrier elektrifieras, att elbilsflottan växer och att datacentra drar allt mer elektricitet – inte minst till AI-tjänster.
Fri energi tar halva marknaden
Solenergi och vindkraft väntas tillsammans stå för ungefär hälften av världens elproduktion år 2030. Det är en tydlig förändring jämfört med dagsläget, där fossila bränslen fortfarande dominerar. Produktionen från fri energi väntas öka med ungefär 1 000 tusen miljarder wattimmar per år – varav solenergianläggningar ensamma svarar för mer än 600 tusen miljarder wattimmar. Det motsvarar en ökning på 8 procent per år.
Kolanvändningen i elproduktionen låg stilla under 2025. I Kina och Indien minskade den när fri energi snabbt byggdes ut, men i USA ökade den när gaspriserna steg och flera planerade stängningar av kolkraftverk sköts upp. Kol förblir den enskilt största bränsletypen i elproduktionen globalt även 2030, men väntas minska långsamt.
Kina driver hälften av den globala ökningen
Tillväxtländerna svarar för nära 80 procent av den globala ökningen i elanvändning fram till 2030. Kina ensamt väntas stå för ungefär hälften av hela världens ökade elanvändning och beräknas under fem år lägga till ett elanvändningsvolymen som motsvarar hela EU:s nuvarande förbrukning. Även Indien och Sydostasien växer snabbt, bland annat på grund av ökad luftkonditionering.
I rika länder ökar elanvändningen igen efter 15 år av stagnation. I USA steg användningen med 2,1 procent under 2025, och ungefär hälften av ökningen de kommande åren väntas komma från datacenters. EU:s elanvändning ökade med under en procent 2025 men väntas stiga med omkring 2 procent per år fram till 2030.
Elnät och flexibilitet bromsar uppväxlingen
- Mer än 2 500 miljarder watt i projekt – solenergi, vindkraft, batterilager och datacenter – väntar på nätanslutning världen över.
- Elnätsinvesteringarna behöver öka med ungefär 50 procent till 2030, från nuvarande 4 000 miljarder kronor per år.
- Genom regeländringar och ny nätteknik kan upp till 1 600 miljarder watt av de fastnade projekten kopplas in snabbare.
Storskaliga batterilager byggs ut i allt snabbare takt i regioner med hög andel solenergi och vindkraft, som Kalifornien, södra Australien, Texas och Tyskland. De bidrar till att balansera elnäten när produktionen från fri energi varierar.
Utsläppen planar ut
Koldioxidutsläppen från global elproduktion låg still under 2025 och väntas inte öka igen, trots att elanvändningen stiger kraftigt. Utsläppsnivån för ett kilo koldioxid per producerad kilowattimme elektricitet har sjunkit med 14 procent jämfört med för tio år sedan.
Vad har det för betydelse
Fri energi tar marknadsandelar i en allt snabbare takt, och utsläppen från elsektorn planar ut trots ökad elanvändning. Det visar att uppväxlingen är i full gång – men den bromsas av att elnäten inte byggs ut tillräckligt snabbt. Hur fort projekten kan kopplas in avgör i hög grad hur snabbt fossilgasen och kolet minskar i elproduktionen.