Vad händer
Kontext
Sedan kriget i Iran började den 28 februari har EU betalat 24 miljarder euro extra för sin energiimport, utan att få en enda extra molekyl energi. Stängningen av Hormuzsundet har skapat stora störningar på de globala marknaderna för olja och fossilgas. Före kriget transporterades omkring 25 procent av världens olja och 20 procent av världens flytande fossilgas genom sundet.
Bakgrunden är strukturell. 57 procent av EU:s el- och värmeförbrukning produceras från importerade fossila bränslen, och under 2025 betalade unionen 340 miljarder euro för dessa importer. Kommissionen pekar ut beroendet som unionens största ekonomiska sårbarhet och svarar med en kraftigt påskyndad elektrifiering.
Centrala delar
- En handlingsplan för elektrifering presenteras till sommaren, med åtgärder för industri, transport och byggnader
- Batterilagringen ska byggas ut till 200 miljarder watt fram till 2030
- Ett kommande lagförslag ska göra elektricitet billigare att beskatta än fossila bränslen
Paketet innehåller också tidsbegränsade stöd till utsatta hushåll och industrier, närmare samordning mellan medlemsländerna kring bränslelager, och ett nytt bränsleobservatorium som följer produktion, import och lagernivåer i realtid.
För att finansiera uppväxlingen behövs investeringar på omkring 660 miljarder euro per år fram till 2030. Kommissionen arrangerar ett Clean Energy Investment Summit senare under året och pekar på befintliga EU-fonder, bland annat Recovery and Resilience Facility med 219 miljarder euro. Branschorganisationen SolarPower Europe välkomnar målet om 200 miljarder watt batterilagring men efterlyser konkreta åtgärder och ett marknadsbaserat investeringsstöd för flexibilitet utanför fossilsektorn.
Vad har det för betydelse
När solenergi, vindkraft och batterilagring tar över större delar av elproduktionen blir hushåll och företag mindre utsatta för prischocker på den globala fossilmarknaden. Elpriserna kopplas tydligare till inhemsk produktion än till geopolitiska händelser långt bortom Europas gränser.
