Vad händer
Kontext
Forskarna Chandrakant Singh, Martin Persson och kollegor har byggt en databas som kopplar avskogning till handel med jordbruksprodukter (DeDuCE-modellen, 2026). Den mäter avskogningsrisk: hur många hektar avskogning som ligger inbäddad i ett lands handel, räknat på nationella genomsnitt. Den kan alltså inte säga om en enskild vara i butiken kommer från mark som röjts på skog, bara hur stor risken är på landsnivå.
Under 2023 drev jordbruket avskogning på omkring 4,3 miljoner hektar – en yta ungefär lika stor som Danmark. Av detta skedde cirka 3,3 miljoner hektar för produkter som konsumerades inom landets egna gränser. Bara 995 000 hektar, en yta ungefär lika stor som Skåne, var kopplad till internationell handel. Tre fjärdedelar av avskogningen sker alltså för inhemsk efterfrågan.
Den största enskilda orsaken är nötkött, och Brasilien är platsen där det mesta sker. Brasiliens produktion bar 2023 avskogningsrisk på 1,31 miljoner hektar, en yta större än Skåne. Av detta gick 73 procent till inhemsk konsumtion och 92 procent var kopplat till nötkött. Det mesta av den brasilianska avskogningen stannar alltså i Brasilien.
Rika länders bidrag kommer i stället nästan helt via importen. De största varugrupperna i den internationella handeln 2023 var:
- Nötkött, cirka 331 000 hektar (33 procent)
- Oljeväxter som soja och palmolja, cirka 302 000 hektar (30 procent)
- Kakao och kaffe, cirka 131 000 hektar (13 procent)
Kina importerade mest avskogning av alla länder, 318 000 hektar eller ungefär en tredjedel av all handelskopplad avskogning. USA följde långt efter med 69 000 hektar.
Den importerade avskogningen minskar i flera rika länder. Storbritannien har nästan ingen avskogning på hemmaplan och exporterar i princip ingenting; allt landets bidrag kommer via importen. Den importen sjönk från omkring 57 000 hektar i början av 2000-talet till 18 000 hektar 2023, en minskning på ungefär två tredjedelar. Samma mönster syns i Frankrike och Tyskland, men inte i USA.
Vad har det för betydelse
Eftersom merparten av avskogningen drivs av inhemsk efterfrågan ligger den största hävstången hos producentländernas egen politik och konsumtion. Handelsregler, som EU:s avskogningsförordning, kan pressa ned den importerade delen, och flera europeiska länder visar att det går att mer än halvera på två decennier. Om producentländer samtidigt minskar sin egen efterfrågan på avskogningsdrivande varor kan skog skyddas samtidigt som handeln fortsätter.
.jpg){kind=link}