Vad händer
Kontext
Domslutet i fallet Held v. Montana slår fast att klimatpåverkan strider mot människors konstitutionella rättigheter.
I Held v. Montana stämde 16 unga käranden staten för att ha främjat fossila bränslen, trots att Montanas konstitution erkänner medborgarnas rätt till “en ren och hälsosam miljö”. Domstolen konstaterade att statens klimatpolitik inte bara var passiv utan aktivt bidrog till ökade utsläpp, vilket kränkte dessa rättigheter. Domaren Kathy Seeley underströk att fossila bränslen står för över 75 procent av statens växthusgasutsläpp och att detta påverkar unga oproportionerligt hårt.
Detta är inte en isolerad händelse. Liksom i Montana har ungdomar runt om i världen använt rättssystemet för att driva igenom åtgärder mot klimatkrisen.
- I Nederländerna vann ungdomsrörelsen Urgenda 2019 ett fall som tvingade regeringen att minska sina utsläpp.
- I Colombia slog Högsta domstolen fast att Amazonas måste skyddas för framtida generationer.
- I Sverige har över 600 unga stämt staten för otillräckliga klimatåtgärder, med stöd av FN:s Barnkonvention.
Budskapet är tydligt: ungas framtid hotas när stater och företag prioriterar kortsiktig vinst över långsiktig hållbarhet.
Vad har det för betydelse
Den historiska domen i Montana visar att unga inte bara är passiva offer för klimatkrisen utan också aktiva aktörer. Genom att använda rättssystemet tvingar de beslutsfattare att ta ansvar för sina handlingar och skapa långsiktiga lösningar.
Det här skapar också ett prejudikat: om ungas rätt till en frisk natur erkänns i fler rättssystem kan detta driva fram en våg av klimatåtgärder på global nivå. Förutom att skydda miljön stärker det också ungdomars tro på sina möjligheter att påverka världen. Som en av kärandena i Montana uttryckte det
“Det här handlar inte bara om vår framtid – det handlar om allas överlevnad.”
Frågan är inte längre om rättssystemet kommer att spela en roll i klimatkampen, utan hur stort avtryck det kommer att göra.
