Vad händer
Kontext
Det finns endast fem planerade kolkraftprojekt kvar inom OECDs 38 medlemsländer. Det är en betydande minskning från 2015 då 13 av länderna hade planer på nya kolkraftverk. Av dessa länder är det endast Turkiet som fortfarande har aktiva planer på att bygga nya kolkraftverk.
Många av OECD- länderna har varit beroende av kol för sin elproduktion. Sedan Parisavtalet 2015 har en betydande förändring skett. Flera länder har infört moratorier eller förbud mot nya kolkraftprojekt. Till exempel har Frankrike, Storbritannien och Kanada åtagit sig att fasa ut kolkraft helt de närmaste åren.
Denna trend återspeglas också i den faktiska elproduktionen. Enligt en rapport från Ember har kolkraftproduktionen inom OECD-länderna minskat med 52 procent sedan toppnivån 2007. År 2023 stod kol för 17 procent av den totala elproduktionen inom OECD, jämfört med 36 procent år 2007. Denna minskning beror till stor del på den snabba tillväxten av solenergi och vindkraft, som har stått för 87 procent av nedgången i kolkraft.
Vad har det för betydelse
Den drastiska minskningen av planerade kolkraftprojekt inom OECD är ett tydligt tecken på en global uppväxling mot friare energikällor. Det minskade beroendet av kolkraft bidrar till att minska koldioxidutsläpp och bekämpa klimatförändringar. Dessutom kan investeringar i fri energi stimulera ekonomisk tillväxt och skapa nya arbetstillfällen inom gröna sektorer.
Trots dessa framsteg kvarstår utmaningar. Vissa länder, som Turkiet, fortsätter att planera ny kolkraft, vilket kan försvåra globala ansträngningar att begränsa klimatförändringarna. Det är därför avgörande att upprätthålla och intensifiera internationella samarbeten och policyåtgärder för att säkerställa uppväxlingen till fria energikällor.
Investeringar i solenergi, vindkraft och batterilagring är de viktigaste åtgärderna för att minska kolförbränning och koldioxidutsläpp.