Vad händer
Kontext
Kaliforniens elnät genomgår en snabb uppväxling till fri energi. En forskarstudie i Renewable Energy ger flera insikter i hur delstaten hanterar en hög andel solenergi och vindkraft utan att nätet blir instabilt.
Bortsett från batterilagring bidrar också hushållens solpaneler till att minska belastningen på det centrala elnätet. Trots ökad elektrifiering av fordon, spisar och värmepumpar minskade Kaliforniens elförbrukning med en procent mellan 2023 och 2024, då fler hushåll installerade solpaneler med batterilagring.

- Batterilagring och stabilitet
Storskalig batterilagring möjliggör “time shifting”, där elektricitet produceras mitt på dagen och används på kvällen när efterfrågan är som störst. Kaliforniens batterikapacitet har fördubblats mellan 2023 och 2024, motsvarande effekten av fyra kärnkraftverk. - Överskottsproduktion och export
Vid toppar producerade Kalifornien upp till 162 procent av sitt elbehov, vilket gjorde det möjligt att exportera elektricitet till andra delstater och lagra överskottet i batterier. - Flexibel efterfrågehantering
Batterier gör att elnätet kan hantera variationer i efterfrågan, särskilt under varma sommarkvällar när solenergin minskar men luftkonditionering fortfarande är i drift.
Studier visar att ju högre andel fri energi en region har, desto lägre blir elpriserna. Exempelvis har delstater som South Dakota, Montana och Iowa, där fri energi står för 79–110 procent av elproduktionen, några av de lägsta elpriserna i USA.
Kalifornien däremot har höga elpriser på grund av omfattande kostnader för brandsäkring av elnätet. Delstatens största elbolag har fått tillstånd att ta ut 27 miljarder dollar från kunderna för att täcka kostnader för brandsäkring, skadestånd och försäkringar.
Vad har det för betydelse
Kaliforniens erfarenhet visar att ett elsystem baserat på solenergi, vindkraft och batterilagring kan vara både stabilt och pålitligt. Myten om att fri energi inte kan möta elbehovet eller hantera variationer i efterfrågan motbevisas av verkligheten. Samtidigt belyser studien hur infrastrukturella och klimatrelaterade utmaningar, snarare än energikällorna, påverkar elkostnader och nätstabilitet.