Europeiska domstolen: misskötsel av naturen kränker mänskliga rättigheter

Dela inlägget

Vad händer

Den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (ECHR) har i ett historiskt beslut slagit fast att staters underlåtenhet att hantera miljöföroreningar utgör en kränkning av rätten till liv.

Kontext

Fallet gäller ett område i södra Italien, där den kriminella organisationen Camorran har dumpat och bränt farligt avfall under decennier. Det har lett till en kraftigt förorenad miljö och en betydligt höjd förekomst av sjukdomar, bland annat cancer och luftvägssjukdomar.

Trots att italienska myndigheter varit medvetna om problemet sedan 1988, har de inte gjort tillräckligt för att skydda befolkningen. Domstolen konstaterade att denna passivitet utsatt invånarna för allvarliga hälsorisker, vilket strider mot rätten till liv enligt Europakonventionens artikel 2.

Enligt domen ska Italien utföra ett antal åtgärder

  • Utveckla en tydlig strategi för att hantera och övervaka föroreningen i Terra dei Fuochi.
  • Etablera en informationsplattform där invånarna får tillgång till data om föroreningar och hälsorisker.
  • Vidta konkreta åtgärder för att minska de hälsomässiga riskerna för befolkningen.

Koppling till klimatförändringar

Detta är inte det första målet där ECHR har knutit miljöförstöring till mänskliga rättigheter. I ett tidigare avgörande slog domstolen fast att Schweiz hade brutit mot sina medborgares rättigheter genom otillräckliga åtgärder mot klimatförändringar. En grupp äldre schweiziska kvinnor argumenterade för att deras hälsa var särskilt utsatt på grund av stigande temperaturer, och domstolen fann att den schweiziska regeringen hade underlåtit att skydda dem.

Med dessa domar har ECHR etablerat ett prejudikat där staters brist på miljöåtgärder kan ses som en direkt kränkning av mänskliga rättigheter.

Vad har det för betydelse

Beslutet från ECHR är ett kraftfullt rättsligt erkännande av att miljöförstöring inte bara är en fråga om naturvård, utan även om mänskliga rättigheter. Det innebär att regeringar kan hållas juridiskt ansvariga för att inte skydda sina medborgare från förorenad luft, giftigt avfall och andra miljörisker.

Tre konsekvenser av domen

  1. Ökad press på regeringar att vidta konkreta miljöåtgärder för att undvika rättsliga påföljder.
  2. Starkare juridiska möjligheter för medborgare och organisationer att ställa stater till svars för miljöskador.
  3. Ett prejudikat för framtida klimatmål, där domstolar kan använda denna dom för att driva fram åtgärder mot klimatförändringar.

Dessa avgöranden innebär att stater som ignorerar klimatförändringar riskerar att bryta mot internationell rätt. De sätter en rättslig standard för hur regeringar måste agera för att skydda sina medborgares hälsa och liv.

Källor

Lämna ett svar

Med denna text försöker jag visa hur solenergi, vindkraft och batterilagring är nycklarna till att lösa klimatkrisen. Jag betonar framsteg och möjliga lösningar.