Vad händer
Stenkol producerade 24,3 miljarder wattimmar elektricitet, en nedgång med 10,7 miljarder wattimmar från föregående år. Elproduktionen från stenkol föll därmed till sin lägsta nivå sedan 1952 och för brunkol till nivån från 1962.
Kontext
Minskningen av kolkraft i Tyskland har ökat i hastighet de senaste åren, vilket tydligt syns i elproduktionsstatistiken för 2024.
Minskningen beror på flera faktorer.
- Lägre gaspriser och stabilare elmarknad: Under 2022, när franska kärnkraftverk stod ur drift och gaspriserna var höga, ökade kolanvändningen tillfälligt. Därefter har en stabilare marknad och sjunkande gaspriser gjort det möjligt att minska beroendet av kolkraft.
- Ökad elproduktion från solenergi och vindkraft: Under 2024 producerades totalt 275 miljarder wattimmar från fria energikällor (vind, solenergi, vatten och biomassa), en ökning med 4,4 procent från föregående år. Vindkraft stod för den största andelen med 136,4 miljarder wattimmar.
- Lägre elbehov och import: Tyskland hade ett importöverskott på 28,3 miljarder wattimmar under året, särskilt under sommaren när billig elektricitet från grannländer som Frankrike och Danmark strömmade in.
Även gaskraft minskade något, men används i högre grad än kol. Gaskraftverk producerade 48,4 miljarder wattimmar för den offentliga elförsörjningen och 25,6 miljarder wattimmar för industriell egenförbrukning.
Samtidigt sjönk koldioxidutsläppen från den tyska elproduktionen med 11,1 procent jämfört med 2023, och utsläppen från kolkraften var 15 procent lägre än föregående år.
Vad har det för betydelse
Den fortsatta nedgången av kolkraft visar att Tysklands energisystem förändras snabbt. Med en stabilare elmarknad och ökad produktion från fri energi minskar behovet av fossila bränslen. Det historiska skiftet där kolkraft nu är på sina lägsta nivåer sedan mitten av 1900-talet understryker att Tyskland är på väg mot ett mer elbaserat system där vind- och solenergi får en allt större roll.
