Vad händer
Kontext
Baltikum har i årtionden varit anslutna till det postsovjetiska elnätet BRELL, som även inkluderar Belarus och Ryssland. Trots att Estland, Lettland och Litauen blev självständiga från Sovjetunionen i början av 1990-talet, har de fortsatt att vara elmässigt sammankopplade med Ryssland.
Efter Rysslands annektering av Krim 2014 och det fullskaliga anfallet på Ukraina 2022 intensifierade de baltiska länderna sina planer på att bryta loss från BRELL och bli en del av det europeiska nätet ENTSO-E. Denna anslutning till det europeiska elnätet har skett tidigare än planerat – ursprungligen var det tänkt att genomföras 2025.
Förberedelserna har inkluderat
- tekniska uppgraderingar,
- investeringar i inhemsk elproduktion samt
- byggandet av kraftledningar och synkroniseringsanläggningar.
En viktig del av arbetet har varit att stärka sammankopplingarna med Polen via elförbindelsen LitPol Link, vilket möjliggör stabil drift inom EU:s elnät.
“The synchronization of the Baltic countries’ electricity systems with continental Europe is one of the most ambitious energy projects in our region”
Žygimantas Vaičiūnas, Litauens energiminister
Brytningen från BRELL har en geopolitisk dimension. Ryssland använder energiförsörjning som ett politiskt verktyg för att utöva inflytande över grannländer. Att de baltiska länderna nu kopplar sig till EU:s elnät innebär att Moskva förlorar en betydande påtryckningsmöjlighet. Samtidigt minskar risken för att Ryssland kan störa elförsörjningen i Baltikum, något som länge varit en strategisk oro.
Vad har det för betydelse
Denna förändring stärker Baltikums energisäkerhet och gör regionen mindre sårbar för ryska påtryckningar. Genom att ansluta sig till EU:s elnät blir Estland, Lettland och Litauen en del av en större och stabilare marknad, vilket ökar försörjningstryggheten. Dessutom markerar detta ett ytterligare steg i Europas arbete för att minska beroendet av rysk energi, en process som har accelererat sedan invasionen av Ukraina.
