Vad händer
Kontext
Jobbökningen i energisektorn överträffade övriga ekonomin. Sysselsättningen växte med 3,8 procent jämfört med 2,2 procent i ekonomin i stort. Tillväxten drevs av rekordhöga investeringar.
Fri energi stod för majoriteten av ökningen med 1,5 miljoner nya jobb, främst solenergin som fortsatte vara den största drivkraften med över en halv miljon nya jobb. Även vindkraft, batteri- och tillverkning av elfordon växte men påverkades av stigande kostnader och brist på kvalificerad arbetskraft. Fossila bränslen bidrog med 940 000 nya jobb, huvudsakligen inom olja och gas.
Investeringar har ökat sysselsättningen i energisektorn till rekordnivåer
Tillverkningsindustrin har blivit en nyckelfaktor. Fyra av tio nya jobb skapades i tillverkning, särskilt av solceller och batterier. Kina dominerar utvecklingen med över 300 000 nya jobb, men även EU, Japan och USA visar en tillväxttakt kring 10 procent.
Regionalt skiljer sig utvecklingen markant. I Kina stod fri energi för över 90 procent av jobbtillväxten, medan Mellanöstern fick 80 procent av sina nya jobb från fossil el- och värmeproduktion. I Afrika och Latinamerika är andelen låg och utmanas av svag infrastruktur och brist på yrkesutbildad arbetskraft. Vissa länder som Indien och Vietnam lyckas dock bättre genom att kombinera råvaruförsörjning och industriell uppväxling.
Kompetensbristen är ett växande problem, särskilt inom elnät, kärnkraft och värmepumpar. Tre av fyra företag har svårt att rekrytera yrkesarbetare. Företag och regeringar satsar därför på snabbare utbildningar och omställning av befintliga yrkesgrupper, till exempel genom att vidareutbilda installatörer till solcells- eller värmepumptekniker.
Nyckelfakta
- Fri energi står för den största jobbökningen globalt.
- Kompetensbrist är ett akut problem som hotar uppväxlingen.
- Tillverkning är den snabbast växande delen av energisektorn, särskilt i Kina och delar av Asien.
Lönerna i energisektorn stiger, särskilt för tekniska yrken, men olja och gas betalar fortfarande i genomsnitt 15 procent mer än fri energi.
Samtidigt bromsar arbetsmarknaden något. Tillväxten väntas bli omkring 3 procent under 2024. Höga räntor, politisk osäkerhet och risk för överutbud av LNG och solenergiutrustning kan dämpa nyanställningar. Dessutom riskerar många utvecklingsländer att stanna utanför den växande marknaden på grund av strukturella hinder.
Vad har det för betydelse
Kommuner och regioner som satsar på solenergi, värmepumpar och elektrifiering kan locka till sig investeringar och skapa nya arbetstillfällen. Utan utbildningsinsatser riskerar dock vissa områden att stå utan kompetens och missa möjligheterna. Med rätt planering kan el- och värmesektorn bli en motor för lokal utveckling, stärkt försörjning och ökad framtidstro.
