Jag har startat en ny verksamhet, Samio, som hjälper hushåll att producera, lagra och använda elektricitet. Vi säljer solpaneler, batterier och tillhörande utrustning som erfarna elektriker och montörer installerar och monterar. Klicka och kolla in samio.se eller hör av dig direkt till rikard@samio.se och 0722-09 67 56
Kategorier
Allmänning Ansvar Återvinning Cirkulärt Frisk natur Lösningar

Pant på burk och flaska blir EU-lag 2029

Dela inlägget

Vad händer

Senast 2029 måste alla EU-länder ha infört pantsystem för dryckesförpackningar i plast och aluminium. Målet är att återvinna minst 90 procent. Sverige ligger nära målet men erbjuder ännu inte gränsöverskridande pant.

Kontext

EUs nya förpackningsförordning (PPWR) trädde i kraft i februari 2025 och ska minska förpackningsavfall, öka återvinningen och minska beroendet av ny plast och aluminium. Det nya kravet gäller alla engångsförpackningar upp till tre liter.

  • 15 av 27 medlemsländer har redan pantsystem, men dessa är nationella.
  • Sverige når nära 88 procent återvinning via Returpacks system – men svenska burkar kan inte pantas utomlands.
  • Frankrike undantas tillfälligt men måste införa pant om deras modell inte når 90 procent.

I Sverige är pantsystemet välutvecklat, och ytterligare förändringar är på gång. Pantbeloppet höjs under 2025 – från en krona till två för små förpackningar och från två till tre kronor för större. Det gäller både plast och metall.

Parallellt försöker man återuppväcka pant på returglas, som i dag har låg insamlingsgrad – bara 15 procent av flaskorna som säljs via dagligvaruhandeln och Systembolaget återvänder. Pantbeloppet har därmed höjts kraftigt, till tre kronor för både 33 och 50 cl-flaskor.

Ett gemensamt EU-system är tekniskt möjligt, till exempel genom digitala streckkoder och databaser, men samordningen saknas. Störst problem finns i gränshandeln, där stora volymer förpackningar aldrig återförs till sina nationella system.

Vad har det för betydelse

Ett gemensamt pantsystem i EU skulle öka återvinningen och minska förlusterna från gränshandeln. För kommuner, livsmedelskedjor och återvinningsföretag kan detta innebära både effektivare hantering och minskade resursslöserier. Om till exempel gränshandlande hushåll i Haparanda kunde panta finska burkar i Sverige, skulle både miljönytta och medborgarservice förbättras. Och genom höjd pant och tydligare märkning kan fler flaskor återanvändas – i princip i all oändlighet.

Källor

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *