Solenergins roll växer: täcker över 10 procent av världens elbehov
Vad händer
Kontext
Solenergins globala uppväxling 2024 visar på både styrka och skörhet i industrins struktur.
- Kina stod för nästan 60 procent av all ny kapacitet med upp till 357 miljarder watt installerade – och passerade 1 000 miljarder watt totalt.
- USA, EU och Indien installerade tillsammans knappt 150 miljarder watt. Pakistan gick från marginella nivåer till uppskattningsvis 17 miljarder watt.
- Överproduktion av solpaneler, framför allt i Kina, ledde till rekordlåga priser. Lager översteg 150 miljarder watt vid årsskiftet.
Denna dubbla verklighet – kraftig ökning av installerad kapacitet men ekonomisk stress i leverantörsledet – har lett till en rad utmaningar.
1. Obalanser i leveranskedjorna
Överkapaciteten i tillverkning kräver antingen snabbare uppväxling av nya tillämpningar – som vätgasproduktion och sektorkoppling – eller strukturella åtgärder som kapacitetstak, diversifiering av produktion och stöd till små aktörer.
2. Snabb tillväxt utan motsvarande planering
Många länder har inte hunnit bygga ut elnät eller uppdatera lagstiftning. Resultatet: överbelastade nät, kurvanvändning (curtailment), och ibland negativa elpriser – särskilt i delar av Australien, Spanien och USA.
3. Solenergin har blivit den dominerande fria energikällan
Solen stod för 75 procent av all ny elproduktion från fri energi under 2024 och 60 procent av själva elvolymen från nya projekt. I över 25 länder täcker solenergi mer än 10 procent av det nationella elbehovet – och i flera över 20 procent.
Parallellt sker nya politiska initiativ.
- USA och Indien har kraftigt ökat sin inhemska paneltillverkning.
- EU:s tillverkningsambitioner motverkas av låga priser, vilket gör det svårt att få igång lokal industri.
- Ett växande fokus på cirkulära system: återvinning, livscykelanalyser och miljökrav vägs in i finansiering och upphandling.
Vad har det för betydelse
Solenergi håller på att bli ryggraden i framtidens el- och värmesystem – men framgången kräver mer än paneler. Kommuner, företag och hushåll som vill dra nytta av billig solenergi behöver investera i lokala batterier, smart styrning och delningssystem. I exempelvis Tyskland och Brasilien ger sol på taket och egenförbrukning ekonomisk frihet för små aktörer.
För stadsplanerare innebär utvecklingen nya krav: fler flexibla elnät, större lagringskapacitet och snabbare tillståndsprocesser. Utan detta riskerar man flaskhalsar – och att den billiga solen inte når fram till de som behöver den.
