Värmeböljan 2025 pressade Europas elnät – men solenergin höll systemen i gång
Vad händer
Kontext
Samtidigt som luftkonditionering drev upp elförbrukningen, levererade solenergin över 45 000 miljarder wattimmar (terawattimmar) i juni – den högsta noteringen någonsin för EU. Det mildrade effekterna av produktionsbortfall och prisökningar.
- Efterfrågan ökade med upp till 14 procent i Spanien, och dygnspriserna på elektricitet mer än fördubblades i flera länder – och nästan tredubblades i Tyskland.
- Kärnkraftverk i Frankrike och Schweiz tvingades minska produktionen på grund av för varmt kylvatten – upp till 15 procent av Frankrikes kapacitet var påverkat.
- Samtidigt producerade solceller i Tyskland upp till 50 miljarder watt (gigawatt) under toppdagarna, och nästan 40 procent av landets elektricitet kom från solen.
Värmeböljan visade tydligt hur viktig lagring, elöverföring mellan länder och smart styrning av efterfrågan är. Prisskillnader mellan dag och kväll nådde över 400 euro per megawattimme – ett starkt incitament för lagring och flexibilitet.
Tillgänglig kapacitet i franska kärnkraftverk mellan 1-2 juli 2025
Vad har det för betydelse
När värmen slår till kan hushåll, industrier och elnät vara sårbara – särskilt om elproduktionen inte är anpassad. Solenergi visade sin styrka i att leverera stora volymer mitt på dagen. Men när solen går ner krävs batterier och smarta nät. En kommun som investerar i lokal lagring och styrning av kylsystem kan både sänka sina kostnader och avlasta nationella nätet.
