Flytande solenergi med flexibla kopplingar klarar havets vågor
Vad händer
Kontext
Forskare vid Oslo Metropolitan University har undersökt en ”soft-connected” flytande solenergianläggning som består av sex pontoner, var och en med fyra dubbelvinklade solpaneler. Pontonerna hålls ihop av flexibla rep och förankras med sträckta linor som ger stabilitet i djupa vatten.
- Rep och pontoner: De elastiska kopplingarna gör att anläggningen kan röra sig med vågorna och minska slitaget jämfört med stela konstruktioner.
- Kylning och tillgång: Pontonerna är porösa för bättre luftcirkulation och vattenkylning, medan elektriciteten leds till en flytande transformator som kan nås med båt.
- Tester i vågbassänger: Anläggningen har provats i vågor mellan 1,9 och 15,3 meter, både regelbundna och oregelbundna, för att analysera rörelser och krafter i förtöjningslinorna.
Resultaten visar att pontonernas rörelser upp och ner (heave) inte påverkas nämnvärt av linornas egenskaper, utom vid mycket korta vågor. Förtöjningssystemets styvhet däremot påverkar spänningarna i linorna och därmed anläggningens stabilitet.

Forskargruppen betonar att denna typ av konstruktion gör att solenergianläggningar kan placeras i djupa havsområden där traditionella flytande system inte fungerar. Nästa steg blir storskaliga tester i Singapore 2025 för att utveckla mer robusta modeller och digitala tvillingar.
Vad har det för betydelse
Tekniken öppnar för att ta solenergi till havs, där ytorna är nästan obegränsade och konflikterna om markanvändning på land kan undvikas. För kustsamhällen kan detta innebära stabil tillgång till elektricitet utan att ta jordbruksmark i anspråk, medan energibolag får nya möjligheter att integrera flytande solenergi i befintlig havsbaserad infrastruktur.
