Vad händer
Kontext

Utsläppsminskningen kommer efter att Kinas totala koldioxidutsläpp börjat falla redan våren 2024. Den tydligaste faktorn är kraftsektorn, som stod för en minskning på 3 procent jämfört med året innan.
- Solenergi täckte all ny efterfrågan på elektricitet – produktionen ökade med 170 000 miljarder wattimmar, motsvarande hela Mexikos elproduktion under samma period.
- Ny kapacitet i rekordtakt – 212 miljoner watt solpaneler installerades under första halvåret, varav 93 miljoner i maj, innan en policyändring som minskade garanterade intäkter.
- Andra sektorer bidrog – byggmaterial och stålindustrin minskade sina utsläpp när byggandet bromsade in. Samtidigt steg dock utsläppen från kemisektorn, där användningen av kol för syntetiska bränslen och kemikalier ökade med 20 procent.
Sammantaget växte elproduktionen från solenergi, vindkraft och kärnkraft med 270 000 miljarder wattimmar, vilket vida översteg den totala efterfrågeökningen på 170 000 miljarder wattimmar. Denna ökning pressade ner kolanvändningen i kraftsektorn.

Ett orosmoln är att ny kolkraft byggs i rekordtakt – 100 miljoner watt kan tillkomma under 2025 – även om produktionen från kolkraftverk minskar. Likaså växer den kolbaserade kemiska industrin snabbt, vilket riskerar att öka utsläppen på längre sikt.
Vad har det för betydelse
För kinesiska samhällen innebär utvecklingen att elektricitet i allt högre grad kommer från solpaneler snarare än kol. Det gör luften renare i städerna och minskar hälsoproblem kopplade till smog. För världen visar Kinas rekordexpansion i solenergi att det är möjligt att snabbt skala upp fri energi i en omfattning som faktiskt minskar de globala utsläppen.
