Geotermisk elproduktion – småskaliga kraftverk under marken
Vad händer
Kontext
Geotermisk elproduktion har låg global andel (0,3 procent), men enligt IEA kan kapaciteten öka med 800 gigawatt till 2050. Fördelen är att elen kan produceras dygnet runt, året runt, oavsett väder.
KTH:s masterstudie på Gotland visade att värmeväxlare, pumpar och styrsystem är nyckelområden att utveckla för att omvandla jordvärme till el.
- Resultaten pekar på goda förutsättningar men också risker. Simuleringar visar att markytans temperatur kan stiga med upp till 11 °C på 30 år, vilket kan påverka ekosystem. Rekommenderade lösningar är foderrör och cement som begränsar värmespridningen
- Jordkraft planerar modulära anläggningar på 5 miljoner watt (motsvarande elbehovet för cirka 4000 villor). Första pilotanläggningen på Gotland väntas stå klar 2027. Produktionskostnaden beräknas till 25 öre/kWh.
Vad har det för betydelse
För Sverige kan Jordkrafts och KTH:s samarbete bli startskottet för en ny teknikgren som kompletterar vindkraft och elektricitet från solenergi. På Gotland kan en lokal geotermisk anläggning minska beroendet av överföringsledningar och stärka försörjningstryggheten. För kommuner innebär tekniken en möjlighet att skapa arbetstillfällen, bygga cirkulära system och engagera studenter och forskare i konkreta projekt. För industrin kan det öppna en väg till billig och förutsägbar elektricitet, oberoende av väder.
