Vad händer
Kontext
Utvecklingen bygger på en snabb utbyggnad av solanläggningar, ofta på hushållsnivå, och på stödprogram som minskat investeringskostnaderna. Trots politiska hinder har resultaten överträffat förväntningarna.
- Ungern blev världsledande på solenergi 2024, med nära en fjärdedel av sin elektricitet från solenergi.
- Polen ökade sin elproduktion från solenergi mer än tjugofalt på fem år och nådde i juni 2025 för första gången högre andel fri energi än kol.
- Tjeckien återstartade sin solenergimarknad 2023, och legaliserade agri-PV 2024 för att kombinera jordbruk och elproduktion från solpaneler.

Samtidigt har fossil elproduktion minskat kraftigt. Slovakien stängde sitt sista kolkraftverk 2024, Ungern halverade andelen kol sedan 2019 och Polen fick rekordnivåer av elektricitet från solenergi sommaren 2025. Men länderna har fortfarande låga mål för 2030 jämfört med EU:s genomsnitt, vilket riskerar att bromsa utvecklingen.

Vad har det för betydelse
För människor i Centraleuropa innebär solenergiboomen billigare lokalt producerad elektricitet, samtidigt som kolberoendet snabbt försvinner ur vardagen. Det ökar tryggheten, elräkningarna minskar och luften blir renare.
