Vad händer
Kontext
Bakgrunden är att elnäten ofta är överbelastade, vilket gör att nya bostäder, företag och anläggningar för solenergi och vindkraft inte kan kopplas in i tid. I dag kan det ta upp till tio år att få tillstånd för större elnätsprojekt. Regeringen vill korta den tiden kraftigt.
Satsningen omfattar tre typer av projekt.
- 220/380 kilovolt-ledningar och stamnätsstationer: 10–20 projekt planeras till 2032.
- 110/150 kilovolt-ledningar och regionnätsstationer: omkring 100–125 projekt.
- Regionala nät på 21 kilovolt eller mer: cirka 300–450 projekt hos de största nätbolagen Liander, Enexis och Stedin.
De nya reglerna innebär bland annat att överklaganden går direkt till högsta förvaltningsdomstolen, att domstolen ska fatta beslut inom sex månader och att så kallade pro forma-överklaganden inte längre tillåts.
Förändringen gäller inte elproduktion, alltså inte solenergi, vindkraft eller havsbaserade anläggningar, utan enbart elnät och anslutningar.
Vad har det för betydelse
Med snabbare tillstånd kan elnäten byggas ut snabbare, vilket gör det lättare att elektrifiera industrin, bygga nya bostäder och ta till vara lokal fri energi. Kommuner får snabbare tillgång till tillräcklig kapacitet, och företag slipper vänta flera år på att få ström. Det stärker hela samhällets förmåga att växa på ett flexibelt och cirkulärt sätt.