Vad händer
Kontext
Kina står för nästan en tredjedel av världens utsläpp av koldioxid – men landets utsläpp ser nu ut att ha börjat minska. Trots det utlovade generalsekreterare Xi Jinping relativt små utsläppsminskningar.
- Politiska skäl: Kina betraktar sig som ett utvecklingsland och menar att västvärlden, särskilt efter USA:s avhopp från Parisavtalet, bär huvudansvaret för att minska utsläppen.
- Energisäkerhet: Regeringen vill inte snabbt fasa ut kol, som fortfarande står för omkring 60 procent av landets elproduktion. Torkor och värmeböljor har gjort myndigheterna extra försiktiga, och under 2024 påbörjades byggandet av nästan 100 miljarder watt ny kolkapacitet.
Samtidigt sker något helt annat i den kinesiska industrin. Kina installerade 256 miljarder watt solenergi under första halvåret 2025 – mer än dubbelt så mycket som resten av världen tillsammans. Landet nådde sitt tidigare mål på 1 200 miljarder watt vind- och solkapacitet sex år i förväg. Produktionen av solpaneler, elbilar och batterier står redan för 10 procent av BNP. Dessa sektorer väntas fördubblas fram till 2035. Kina tillverkar cirka 80 procent av världens solceller och exporterar i växande grad även batterier och elfordon.
Vad har det för betydelse
Den verkliga kraften i Kinas klimatpolitik ligger inte i dess officiella mål, utan i den tekniska och industriella uppväxlingen som redan pågår. Kinas satsningar på fri energi driver ned priser globalt, gör det svårare för fossilindustrin att konkurrera och flyttar ekonomisk makt från fossila råvaror till teknikproduktion. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan hela världens elproduktion förändras snabbare än något klimatavtal hittills lyckats åstadkomma – oavsett hur försiktigt Kinas klimatlöften formuleras.
