Kolkraften minskar i Kina för första gången utan minskad efterfrågan – CREA sammanfattar 2025
Vad händer
Kontext
Rapporten ”China’s Climate Transition: Outlook 2025” från Centre for Research on Energy and Clean Air (CREA) visar att Kinas utsläpp nått en platå. Ökningen på 0,2 procent är så liten att forskarna kallar det oförändrat. Tidigare har Kinas utsläpp bara minskat under ekonomiska nedgångar eller under pandemin.
Elproduktionen driver ner utsläppen
Koldioxidutsläpp från Kinas elsektor sjönk med två procent under årets första tre kvartal. Det beror på att utbyggnaden av fri energi för första gången är tillräckligt stor för att möta hela den ökade efterfrågan på elektricitet. Under 2025 ökade Kina omkring 430 000 miljarder wattimmar ny elproduktion från solenergi, vindkraft och kärnkraft. Det är mer än Tysklands totala elproduktion under ett år.
Under första halvåret 2025 ökade solenergi med 168 000 miljarder wattimmar och vindkraft med 79 000 miljarder wattimmar. Elproduktionen från kolkraft minskade med 56 000 miljarder wattimmar. Det är första gången Kina ser en minskning av kolelproduktion som inte beror på lägre efterfrågan.
Elbilar minskar oljeberoendet
Oljeförbrukningen för vägtransporter väntas sjunka med fem procent i år, efter att ha minskat även förra året. Mer än hälften av alla nya personbilar som säljs i Kina är eldrivna. Tolv procent av alla fordon på vägarna drivs med elektricitet, jämfört med under två procent för fem år sedan. Var femte ny lastbil är också eldriven. Landet har installerat 18 miljoner laddpunkter, en ökning med 55 procent sedan förra året.
Industrin motverkar framstegen
Utsläpp från industrin har ökat och tar ut en stor del av minskningarna från el- och transportsektorerna. Kemikalieindustrin, som tillverkar plast och gödsel, har vuxit kraftigt och använder kol som råvara. Inom stålproduktionen går uppväxlingen långsamt: bara tio procent av stålet tillverkas i ljusbågsugnar, som har lägre utsläpp. Omkring 90 procent produceras fortfarande i masugnar som kräver koks.
Kolparadoxen består
Kina fortsätter att bygga nya kolkraftverk trots att kolförbrukningen når sin topp. Det finns flera förklaringar. Kraftverken körs färre timmar, så fler anläggningar kan finnas samtidigt som mindre kol bränns totalt. En del nya verk är så kallade ”peakers” som snabbt kan anpassa sin produktion efter variationer i elproduktion från solenergi och vindkraft. Dessutom finns det provinsiella incitament för att bygga ny kolkraft, vilket riskerar att skapa överkapacitet och strandade tillgångar.
Kina kommer att missa flera klimatmål i sin nuvarande femårsplan, bland annat löftet att strikt kontrollera ökningen av kolförbrukning och nya kolkraftverk. I landets nya klimatåtaganden under Parisavtalet saknas också formuleringen om att gradvis minska kolförbrukningen mellan 2026 och 2030.
Vad har det för betydelse
Kina står för den största delen av världens utsläpp och har orsakat mycket av ökningen av fossila bränslen de senaste decennierna. Att utsläppen slutar öka trots stark ekonomisk aktivitet visar att fri energi kan möta ny efterfrågan. De kommande åren avgör om denna platå blir en permanent vändpunkt, på grund av fortsatt uppväxling av solenergi och vindkraft, eller bara en paus före nya ökningar.
