Ekonomin växer medan utsläppen faller i mer än 30 länder
Vad händer
Kontext
Genom historien har mänskligheten stått inför en ekvation med två delar: goda liv för människor som lever i dag, och bevarade möjligheter för kommande generationer och andra arter. Fram till nyligen har framsteg på ena sidan nästan alltid inneburit försämringar på den andra.
Under tusentals år var miljöpåverkan låg men livsvillkoren hårda. Hälften av alla barn dog innan puberteten i samhällen från Romarriket till kejsartidens Kina och medeltida Japan. Samma mönster syns i både forntida och moderna jägar-samlarsamhällen. Mödradödligheten var hög, maten osäker och livslängden kort.
De senaste århundradena har mänskligheten gjort enorma framsteg på den mänskliga sidan.
- Barnadödligheten har fallit från 50 till 4 procent globalt
- Extrem fattigdom har minskat från 75 till 10 procent
- Andelen som kan läsa har ökat från 12 till 87 procent
Men framstegen har haft ett pris. Energin som drivit utvecklingen har uteslutande kommit från kol, olja och gas. Jordbruket som föder världens befolkning använder halva jordens beboeliga yta och är den främsta orsaken till avskogning och förlust av biologisk mångfald.
Det nya är att tekniken börjat bryta detta mönster. Billig solenergi och vindkraft har gjort att ren elektricitet kan konkurrera med fossil. Länder som Danmark får nära 70 procent av sin elektricitet från solenergi och vindkraft. Även låginkomstländer bygger ut fri energi i snabb takt.
Data visar att kopplingen mellan ekonomi och utsläpp redan brutits i många länder. Sverige ökade sina inkomster per person med 5 procent mellan 2005 och 2020 samtidigt som koldioxidutsläppen per person minskade med 44 procent. Liknande mönster syns i Finland, Danmark, Storbritannien, Tyskland och ett trettiotal andra länder.
Luftföroreningar
Världen har också passerat toppen för flera typer av luftföroreningar.
- Svaveldioxid,
- kväveoxider,
- kolmonoxid och
- sot
har alla börjat minska globalt efter att ha ökat i över ett sekel. Kina minskade sina luftföroreningsnivåer med två tredjedelar på ett decennium, vilket väntas ge invånarna i städer som Peking flera extra levnadsår.
Inom jordbruket syns liknande trender. Kinas gödselanvändning toppade 2014-2015 och har sedan dess minskat, samtidigt som skördarna fortsatt öka. Precisionsodling gör det möjligt att använda näring där den behövs och undvika slöseri.
Att utvecklingen går åt rätt håll betyder inte att problemen är lösta. Fem miljoner barn dör fortfarande varje år, de flesta av orsaker som går att förebygga. 300 000 kvinnor dör i barnsäng årligen. Hundratals miljoner går hungriga. Miljontals dör i förtid av luftföroreningar.
Vad har det för betydelse
Insikten att välstånd och miljöhänsyn kan gå hand i hand förändrar spelreglerna för politiska beslut. En kommun som investerar i solenergianläggningar eller energieffektivisering behöver inte nödvändigtvis välja mellan lokala jobb och klimatmål. En familj som skaffar elbil eller solpaneler kan både sänka sina kostnader och sin miljöpåverkan. Möjligheten finns, men den kräver aktiva val om investeringar, politik och resurser.
