Kina 2025 – ökad elproduktion och fallande utsläpp
Elproduktion och energikällor
Den totala elproduktionen ökade med 7,7 procent under januari till november 2025. Men det är fri energi som står för ökningen. Elproduktion från solenergi ökade med 49,5 procent och vindkraft med 37,4 procent.
I november täckte solenergi och vindkraft hela den ökade efterfrågan på elektricitet. Kolets andel av elproduktionen sjönk till 53 procent i november och till 55 procent totalt under årets första elva månader – en minskning med fyra procentenheter jämfört med förra året. Termisk elproduktion (främst kol) minskade med 0,7 procent under perioden, och koleldad elproduktion föll med 5,5 procent i november.
Solenergi och vindkraft stod för 22 procent av den totala elproduktionen under januari till november, upp från 18 procent ett år tidigare.
Ny kapacitet januari–oktober 2025
Kina installerade 252,9 miljarder watt ny solenergikapacitet under årets första tio månader, en ökning med 40 procent. Vindkraftskapaciteten ökade med 70 miljarder watt, upp 53 procent. Men även termisk kapacitet (främst kolkraft) ökade kraftigt med 65 miljarder watt, upp 54 procent. Kärnkraft ökade med 1,5 miljarder watt och vattenkraft minskade med 6 procent till 8,4 miljarder watt.
Xinjiang, Jiangsu och Guangdong leder solenerginstallationerna. Jiangsu och Guangdong fokuserar på distribuerade solenergianläggningar (tak och mindre anläggningar), medan Xinjiang satsar på storskaliga energibaser. Xinjiang, Inre Mongoliet och Gansu leder vindkraftsutbyggnaden. Guangdong, Jiangsu och Gansu adderade mest termisk kapacitet, vilket underminerar deras klimatprestanda och leder till överkapacitet av kolkraft.
Fossila bränslen – import och inhemsk produktion
Kolimporten sjönk med 20 procent i november jämfört med samma månad förra året. Under januari till november minskade kolimporten med 12 procent. Den inhemska kolproduktionen föll med 0,5 procent i november. Kolförbrukningen minskade för första gången sedan 2017.
Oljeimporten ökade däremot – råoljeimport steg med 5 procent i november och med 3,2 procent under årets första elva månader. Fossilgasimporten ökade med 11 procent i november men minskade med 4,7 procent totalt under perioden. Inhemsk fossilgasproduktion steg med 6,3 procent under januari till november.
Industri – stål och cement minskar
Stål- och cementindustrin är Kinas största koldioxidutsläppare när elanvändning inkluderas. Båda sektorerna väntas visa helårsnedgång.
I november sjönk produktionen av råjärn med 8,7 procent, råstål med 10,9 procent och stålprodukter med 2,6 procent. Under januari till november föll råstålsproduktionen med 4 procent. Kina har aviserat planer på att begränsa stålproduktionen och stoppa ny kapacitet under 2025–2026.
Cementproduktionen föll med 8,2 procent i november – den lägsta nivån för månaden sedan 2019.
Stålexporten ökade med 6,7 procent under januari till november och är på väg att slå rekordet från 2015. Exportlicenskrav införs 2026. Masugnsaktiviteten i Tangshan, Kinas ”stålhuvudstad” och en betydande källa till luftföroreningar i Peking, ligger kvar på hög nivå.
Andra industrier visade ökning: kemiska fibrer +6,4 procent, icke-järnmetaller +4,7 procent, planglas +3,7 procent och etylenproduktion +7,3 procent.
Tillverkning av solceller och batterier
Solcellstillverkningen minskade med 3 procent i november men låg fortfarande 10 procent högre än förra året under januari till november. Produktionsnivåerna är fortsatt höga, vilket tyder på fortsatt stark utbyggnad av solenergi.
Batteriproduktionen nådde 176,3 miljarder wattimmar i november, en ökning med 49,2 procent. Under januari till november ökade den samlade batteriproduktionen med 51,1 procent.
Elfordon
Produktionen av elfordon och laddhybrider ökade med 17 procent i november och stod för 52 procent av den totala fordonsproduktionen. Produktionen av förbränningsmotorfordon minskade med 10 procent.
Luftkvalitet
Luftkvaliteten varierar kraftigt mellan regioner och föroreningstyper.
PM2,5 (partiklar): Sju av 31 provinshuvudstäder hade 12-månaders medelvärd över den nationella standarden på 35 μg/m³. De högsta nivåerna fanns i norra Kina. Xi’an och Harbin uppmätte 40 μg/m³. I november hade Harbin den högsta månadsnivån med 84 μg/m³.
Jämfört med föregående månad såg tio provinshuvudstäder sjunkande PM2,5-nivåer och tio såg ökande nivåer.
Ozon: Sex av 31 provinshuvudstäder överskred den nationella standarden på 160 μg/m³. De högsta nivåerna fanns i norra och central-västra Kina. Shijiazhuang hade högst med 169 μg/m³. Sju städer såg förbättring och ingen stad såg försämring.
Ozonnivåerna var högst i södra Kina, med Haikou i topp på 117 μg/m³.
Kvävedioxid (NO₂): Tianjin hade de högsta nivåerna på 50 μg/m³. Kvävedioxid bidrar till bildningen av både PM2,5 och ozon.
Värsta föroreningsepisoderna: De allvarligaste PM2,5-episoderna inträffade i nordöstra Kina, med Jilin stad som nådde 556 μg/m³ som högsta dagsvärde. Sandstormar drabbade Inre Mongoliet och Gansu.
