”Krokodilekonomin” sprider sig – ekonomin växer medan utsläppen sjunker
Vad händer
Kontext
Sedan industrialiseringens start har ekonomisk ökning och utsläpp av växthusgaser följts åt. Den kopplingen har brutits i land efter land. En ny rapport visar att en fjärdedel av världens länder redan uppvisar vad forskarna kallar ”krokodilekonomi” – där BNP-kurvan och utsläppskurvan skiljs åt som en gapande krokodils käftar.
EU har minskat sina utsläpp med 37 procent sedan 1990, samtidigt som BNP ökat med 70 procent. Bara under 2023 föll utsläppen med nio procent, främst tack vare elproduktionen där utsläppen minskade med 22 procent. Storbritannien uppvisar ett ännu tydligare mönster: utsläppen har fallit 54 procent sedan 1990 medan ekonomin vuxit med 84 procent. I september 2024 stängde landets sista kolkraftverk.
Utvecklingen drivs av att fri energi blivit billigare än fossila alternativ. Elektricitet från solenergi är i dag den billigaste elkällan i historien – ett genombrott som skedde 2020. Elbilar blir samtidigt konkurrenskraftiga mot förbränningsmotorer i allt fler länder.
Frikopplingen gäller inte bara utsläpp inom ett lands gränser. Även konsumtionsbaserade utsläpp, som inkluderar importerade varor, följer samma mönster i dessa länder.
24 större företag, många av dem svenska, uppvisar samma trend. Bolag som IKEA, Vattenfall, Volvo Cars, H&M, Ericsson och AstraZeneca har frikopplat sina utsläpp från intäkterna. Vissa har till och med frikopplat utsläpp från hela värdekedjan, inklusive leverantörer.
Kina kan vara nästa stora krokodilekonomi. Under de tolv månaderna fram till första kvartalet 2025 minskade landets utsläpp med cirka en procent, eftersom ny kapacitet från vindkraft, solenergi och kärnkraft översteg ökningen i efterfrågan.
Trots framstegen går det för långsamt. En analys visar att det i nuvarande takt skulle ta mer än 220 år för världens länder att i genomsnitt minska sina utsläpp med 95 procent. Krokodilerna behöver öppna gapet mycket vidare.
Nästa våg av krokodilekonomier väntas dock spridas snabbare. Kina levererar solpaneler, vindturbiner och elbilar till historiskt låga priser. Länder som följer efter behöver inte lägga årtionden på uppväxlingen – de kan hoppa över kolberoende utvecklingsvägar helt.
Vad har det för betydelse
Degrowth-rörelsen bygger på en humanistisk människosyn och en önskan att bryta kapitalismens hänsynslösa skövling. Men data visar att en växande ekonomi kan minska utsläppen och på så sätt kombinera välståndsökning med fallande utsläpp. För utvecklingsländer innebär detta att de kan bygga moderna ekonomier utan att först bli beroende av kol och olja.
