Världen kan bygga starkare klimatsamarbeten utan USA
Vad händer
Kontext
USA har aldrig varit en verklig klimatledare. Landet är en fossilstat, starkt påverkad av olje- och gasindustrin. Tillsammans med Ryssland och Saudiarabien har USA ofta arbetat för att försvaga internationella klimatåtaganden snarare än stärka dem.
Det paradoxala är att USA:s makt har gjort landet till ett större hinder än andra fossilstater. När världens länder försökt enas om ambitiösa klimatmål har USA:s position ofta tvingat fram urvattnade kompromisser.
Nu uppstår en möjlighet. Utan USA vid förhandlingsbordet kan övriga länder:
- Enas om starkare åtaganden utan att anpassa sig till amerikansk minimalism
- Bygga klimatavtal som utgår från vad som faktiskt krävs, inte från vad fossilindustrin accepterar
- Fördjupa samarbeten kring fri energi och ren teknik utan amerikanskt motstånd
Kina har redan tagit ledningen inom solpaneler, vindkraftverk och elbilar. Landet gynnas av att fler länder vänder sig dit för klimatledarskap. Europa har länge böjt sig för amerikanska prioriteringar – nu finns utrymme att agera mer självständigt.
Risken finns att andra länder följer USA ut genom dörren, eller att klimatåtaganden tas mindre på allvar. Men den rimligare vägen är att resten av världen går vidare utan USA och bygger de samarbeten som faktiskt behövs.
Vad har det för betydelse
USA:s frånvaro är en befrielse snarare än ett bakslag. När länder som vill agera på klimatet slutar vänta på amerikansk ledning och istället bygger egna starka allianser, blir resultatet snabbare utbyggnad av fri energi och effektivare teknikutveckling. USA riskerar att hamna på efterkälken i den ekonomiska uppväxling som redan pågår.
.svg){kind=link}