Artificiell intelligens används för att upptäcka skogsbränder, återställa natur och minska utsläpp

Vad händer

Artificiell intelligens får kritik för att det förbrukar stora mängder elektricitet. Det är ett problem. Men det finns positiva sidor av detta mynt även för klimatet. Företag och forskare använder artificiell intelligens för att upptäcka skogsbränder, övervaka hotade ekosystem och designa batterier som kräver mindre sällsynta metaller.

Kontext

AI kan minska mer utsläpp än det skapar. En ny studie i Nature Climate Action visar att utsläppsminskningar genom AI-tillämpningar inom bara tre sektorer – elproduktion, kött och mejeri – skulle mer än kompensera för alla utsläpp som AI-systemen själva genererar. Dessa tre sektorer står tillsammans för nästan hälften av världens utsläpp.

Utsläppsminskningar för elektricitet, kött, mjölk och persontransporter med artificiell intelligens

Störst potential har AI inom tidig upptäckt och snabb respons. I Kanada testar telekombolaget TELUS solcellsdrivna sensorer som fungerar som brandvarnare i skogen. Sensorerna, utvecklade av tyska Dryad Networks, upptäcker rök och värme innan eld syns och skickar automatiska varningar till räddningstjänsten. Efter bränder samarbetar TELUS med Flash Forest, som använder drönare för att plantera fröskidor i brända områden. Samma princip – kombinationen av sensorer, satellitdata och AI – används för att identifiera andra hot som invasiva växter och torka innan de blir kriser.

Inom naturvård används AI på flera sätt

• Tidiga varningssystem – Kombinationen av högupplöst satellitdata och AI identifierar hot som invasiva växter och torka innan de blir kriser.
• Övervakning av djurliv – I Kenya använder WWF värmekameror med AI som automatiskt skiljer på människor, djur och fordon och larmar vid intrång.
• Stadsplanering – Googles verktyg Tree Canopy hjälper nästan 350 städer att kartlägga och förbättra sina stadsträd för att hantera extrem värme.
• Biologisk mångfald – I Amazonas övervakar projektet Guacamaya ljudlandskap i realtid med solcellsdrivna mikrofoner för att skydda den biologiska mångfalden.

AI påverkar också tillgången på material för uppväxlingen. Tekniken hjälper till att hitta nya fyndigheter av kobolt, litium och koppar – metaller som behövs för batterier. Samtidigt har AI-system designat batterier som minskar litiumbehovet med 70 procent, vilket kan minska beroendet av gruvdrift.

Men AI behöver inte vara energikrävande. Sasha Luccioni, AI-hållbarhetsforskare, jämför dagens stora språkmodeller med att ”tända alla lampor i en arena bara för att hitta ett par nycklar”. Mindre språkmodeller kan ge liknande resultat för många användningsområden till en bråkdel av energikostnaden.

En oväntad tillämpning är kommunikation. En studie vid University of Wisconsin visade att personer som chattade med en AI om klimatförändringar efteråt hade åsikter närmare den vetenskapliga konsensusen – och de som var mest skeptiska från början förändrade sina åsikter mest.

Vad har det för betydelse

AI kan bli ett verktyg som accelererar uppväxlingen till fri energi – men bara om tekniken själv drivs med fri energi och utvecklas med hänsyn till lokal kunskap och ursprungsfolks rättigheter. Forskarna bakom Nature-studien betonar att AI måste användas klokt för att ge klimatnytta.

Källor

• Talking Climate: When AI hurts the climate—and when it helps
• Nature: Green and intelligent: the role of AI in the climate transition
• Unesco: Small language models (SLMs): A cheaper, greener route into AI
• Dr Sasha Luccioni
• YouTube: We’re Doing AI All Wrong. Here’s How to Get It Right | Sasha Luccioni | TED
• World Economic Forum: AI is helping these organizations to protect and restore nature
• Telus: How we’re protecting the places we call home
• Land & Carbon Lab: Unlocking Universal Access to Climate and Nature Monitoring