Rysslands intäkter från olja, gas och kol har fallit till 27 procent under nivån före invasionen
Vad händer
Kontext
Intäkterna pressas av sanktioner, sjunkande priser och att EU systematiskt skiftat bort från ryska fossila bränslen. EU:s import av ryska fossila bränslen minskade med 36 procent jämfört med föregående år, till 14,5 miljarder euro. Exporten av fossilgas via rörledning till EU halverades nästan efter att transiten genom Ukraina avslutades i slutet av 2024.
Rysslands råoljeexport gav 85,5 miljarder euro, en minskning med 18 procent jämfört med året innan. Exportvolymerna låg dock fortfarande sex procent över nivåerna före invasionen. Tre länder — Kina, Indien och Turkiet — stod för 93 procent av Rysslands råoljeexport. Kina var den största köparen med 43 miljarder euro, följt av Indien med 31,6 miljarder euro. Indiens volymer minskade med nio procent efter påtryckningar från USA, och i januari 2026 meddelade Indien att landet ska fasa ut ryska oljeköp i utbyte mot sänkta amerikanska tullar.
Sanktionerna mot de ryska oljebolagen Rosneft och Lukoil, som infördes av USA i oktober 2025, fick omedelbar effekt. Kinesiska statliga oljebolag pausade inköpen av rysk sjöburen råolja, och leveranserna från Rosneft och Lukoil till Kina föll från 3,6 miljoner ton i september 2025 till noll i januari 2026. Turkiets import av sjöburen råolja från samma bolag föll också till noll. Där hot om tullar haft begränsad effekt lyckades sanktionerna.
Inom EU bryter Ungern och Slovakien mot sanktionsundantaget genom att öka sin import av rysk råolja med elva procent under de första tio månaderna av 2025. Ungern har höjt sitt beroende av rysk råolja från 61 procent 2021 till 92 procent 2025 — trots att alternativa rörledningar via Kroatien har tillräcklig kapacitet och lägre transitavgifter.
Rysslands så kallade skuggflotta av tankfartyg har blivit en central del av oljehandeln. Allierade länder har sanktionerat 565 fartyg sedan invasionen, varav 312 bara under det senaste året — fler än de tre första åren tillsammans. I början av 2024 transporterade sanktionerade fartyg nästan ingen rysk sjöburen råolja. I slutet av 2025 stod de för över 60 procent, vilket visar att Ryssland är beroende av sanktionerade fartyg och inte har kunnat ersätta dem. Icke-sanktionerade fartyg ökade samtidigt sina volymer med 27 procent per fartyg, vilket gjort att de totala exportvolymerna hållits relativt stabila.
En ny metod för att kringgå sanktionerna är falsk flaggning — fartyg som färdas under påhittade flaggstater. Antalet sådana fartyg ökade från 12 i januari 2025 till 109 i oktober, innan det sjönk till 81 i januari 2026 efter ingripanden av bland annat den franska flottan. Samtidigt ökade antalet fartyg registrerade direkt under rysk flagg, från 106 till 153 under samma period.
Rysk fossilgas till EU minskade med 33 procent till 37 miljarder kubikmeter. Rörledningsgasen halverades efter att transiten via Ukraina upphörde, medan LNG-exporten bara minskade med nio procent. LNG blev för första gången den dominerande kanalen för rysk gas till EU. EU beslutade att fasa ut all rysk gas, med LNG-import avslutad senast i slutet av 2026 och rörledningsgas senast hösten 2027. Ryssland saknar infrastruktur för att styra om dessa volymer — den enda rörledningen till Kina, Power of Siberia I, körs redan nära full kapacitet, och planerade nya rörledningar ligger årtionden bort.
Rysslands kolexport ökade med åtta procent i volym, men sektorn befinner sig i kris. 80 procent av de ryska kolexportörerna är sanktionerade, priserna pressas och 23 kolbolag har stängt det senaste året. Brittiska försäkringsbolag försäkrade 60 procent av Rysslands sjöburna kolexport under 2025 — en verksamhet som CREA anser bör förbjudas omedelbart.
Vad har det för betydelse
Rapporten visar att sanktioner fungerar när de genomförs med tillräcklig kraft — intäkterna faller och olje- och gasintäkternas andel av Rysslands budget har sjunkit från historiskt 30–50 procent till cirka 25 procent. Samtidigt understryker den att varje euro som EU lägger på uppväxlingen till fri energi, elektrifiering och energilagring både minskar beroendet av auktoritära regimer och gör sanktionerna mer verkningsfulla. EU:s beslut att fasa ut all rysk gas sätter en tydlig slutpunkt, men vägen dit kräver snabbare utbyggnad av elproduktion från fri energi och investeringar i elnät och lagring.