Kina ställer om och ersätter kolkraft med batterilagring

Vad händer

Kina bygger om hela sin kolkraftsindustri från att producera grundlast till att fungera som flexibelt stöd åt solenergi och vindkraft. Enligt en ny rapport från Ember väntas ombyggnaden vara klar senast 2027.

Kontext

Kinas kolkraftverk har i decennier utgjort stommen i landets elsystem. Men i takt med att solenergi och vindkraft byggs ut i hög fart tvingas kolet byta roll. Under 2024 passerade den installerade kapaciteten för solenergi och vindkraft den för kolkraft. Kolkraftverken ska inte längre producera elektricitet dygnet runt – de ska stå redo att fylla i när solenergi och vindkraft inte räcker.

Ombyggnaden av befintliga kolkraftverk har gått snabbare än planerat. Kina nådde sitt mål för 2025 redan tre år i förväg. Vid tredje kvartalet 2024 hade 360 miljarder watt kolkraft byggts om, och den totala flexibla kolkraftskapaciteten översteg 600 miljarder watt vid årets slut – mer än hela EU:s totala installerade elproduktionskapacitet. Målet är att bygga om 500–700 miljarder watt till 2027, vilket enligt Ember bedöms vara tekniskt möjligt.

Att kolkraften används mindre syns redan i siffrorna. Kolkraftverkens kapacitetsfaktor, alltså hur stor andel av tiden de körs, har sjunkit med över 20 procent de senaste två decennierna. Mönstret har också förändrats: kolet används mer säsongsbetonat, med toppar under sommaren när kylbehovet är som störst, snarare än jämnt över året. Det är ett tidigt tecken på en strukturell förändring av elsystemet.

• Kolkraften står fortfarande för cirka 70 procent av Kinas kapacitet för lastreglering – ingen annan källa kan ännu leverera i samma skala.
• IEA bedömer att Kinas behov av kortsiktig flexibilitet kommer att tredubblas till 2030 jämfört med 2022.
• Kina har redan installerat nästan hälften av världens batterilagring och hade vid slutet av 2025 nått 145 miljarder watt, nära landets mål om 180 miljarder watt till 2027.

När ombyggnaden av kolkraften är klar 2027 finns det inte mer flexibilitet att hämta ur befintliga kolkraftverk. Rapporten understryker att batterilagring och andra fria lösningar måste växa i snabbare takt för att undvika att Kina tvingas bygga ny kolkraft som riskerar att bli underutnyttjad och låsa in utsläpp bortom 2030.

Utmaningen handlar inte bara om teknik. Kinas elmarknad prissätter ännu inte elektricitet på ett sätt som fullt ut speglar utbud och efterfrågan, och styrningen av vilka kraftverk som körs är delvis administrativ. Reformer pågår – 64 procent av elanvändningen handlades på marknaden 2025, jämfört med 17 procent 2016 – men marknadsreformer och bättre samordning mellan provinser behövs för att frigöra den flexibilitet som redan finns.

Kina har satt målet att etablera en enhetlig nationell elmarknad till 2030. Från januari 2026 öppnades kapacitetsersättningen även för batterilagring, pumpkraft och fossilgas – ett viktigt steg för att ge fria flexibilitetslösningar ekonomiska förutsättningar att konkurrera.

Vad har det för betydelse

Kinas ombyggnad av kolkraftsflottan visar hur ett land med ett elsystem som domineras av kol systematiskt kan byta ut kolets roll. Om batterilagring och marknadsreformer följer samma takt kan Kina bli ett exempel på hur fri energi tar över flexibilitetsrollen helt, med kolkraftverk som successivt fasas ut. Motsatsen – att ny kolkraft byggs som reserv – skulle förlänga utsläppen i årtionden.

Källor

• Ember: From baseload to flexibility: How coal’s role in China is changing
• Bildkälla: CATL