Vad händer
Kontext
Hushåll i Danmark, Finland, Frankrike, Sverige och Slovakien sparar i år 8,5 miljarder euro jämfört med Polen, Italien, Grekland, Estland och Nederländerna. Beräkningen utgår från samma elanvändning som 2025.
Sverige är minst känsligt för gasprisuppgångar. När gaspriset stiger 1 euro stiger elpriset bara 0,04 euro per miljoner wattimmar i Sverige. 99 procent av landets elektricitet kommer från fossilfri energi.
Frankrike har halverat sin känslighet för gas sedan 2022. Andelen fri energi i elproduktionen har ökat 8 procent.
Spanien och Portugal har minskat sin känslighet med 53 procent sedan 2022. Solenergin har vuxit 74 procent och stod för nästan en femtedel av elproduktionen 2025.
Nederländerna är ett undantag. Trots 31 procent mer el från fri energi är landet mer känsligt för gaspriser än 2022. Gas är fortfarande den största enskilda källan för elproduktion, 22 procent av totalen.
Polen är ett annat undantag. Fri energi har ökat 48 procent sedan 2022 men känsligheten för gas är högre. Polen har istället ökat användningen av fossilgas med 132 procent för att ersätta kol. Gas stod för 13 procent av elproduktionen 2025.
Vad har det för betydelse
När fri energi blir den största källan i elproduktionen och sätter baspriset minskar hushållens och företagens elräkningar även då gaspriset rusar. Länder som fortsätter satsa på fossilgas låser fast sig vid prischocker. Uppväxlingen går snabbare i länder som bygger ut solenergi och vindkraft.