Vad händer
Kontext
Kombinationen av solenergi, vindkraft och batterilagring har länge lyfts fram som framtiden – men frågan har varit om den kan leverera elektricitet kontinuerligt, inte bara när solen skiner eller vinden blåser. IRENAs rapport 24/7 Renewables: The Economics of Firm Solar and Wind ger ett tydligt svar: i regioner med rätt förutsättningar är det tekniskt och ekonomiskt möjligt att leverera elektricitet dygnet runt till ett pris som redan är lägre än ny produktion från fossila bränslen.
Priserna jämfört med fossil kraftproduktion
I de bästa solregionerna kostar elektricitet från solenergi kombinerad med batterilagring – inklusive lagring och leverans dygnet runt – mellan 54 och 82 dollar per megawattimme. Det är lägre än ny kolkraft i Kina, som kostar 70–85 dollar per megawattimme, och väsentligt lägre än ny gaskraft globalt, som kostar mer än 100 dollar per megawattimme. Kina sätter det globala kostnadsgolvet och underskrider redan båda fossila alternativen med god marginal.
Kostnaderna väntas fortsätta falla. IRENA beräknar en minskning på ungefär 30 procent till 2030 och runt 40 procent till 2035, jämfört med 2025. Det innebär att de bäst belägna anläggningarna 2035 väntas producera dygnet-runt-elektricitet för under 50 dollar per megawattimme.
Tillförlitlighet solenergi jämfört med solenergi + batterilager
Prisutvecklingen de senaste 15 åren
Bakom siffrorna ligger en snabb teknikutveckling:
- Installationskostnaden för solenergi sjönk med 87 procent mellan 2010 och 2024.
- Kostnaden för vindkraft sjönk med 55 procent under samma period.
- Batterilagring sjönk med 93 procent – och föll ytterligare 30 procent under 2025 ensamt.
Den förändringen har direkt påverkat vad det kostar att göra fri energi tillgänglig även när solen inte skiner och vinden inte blåser.
Anläggningar som visar vägen
I Abu Dhabi byggs anläggningen Al Dhafra, som kombinerar 5,2 miljarder watt solenergi med 19 miljarder wattimmar batterilagring. Resultatet är en konstant leverans på 1 miljard watt – ungefär lika mycket som ett stort kärnkraftverk – till en kostnad av omkring 70 dollar per megawattimme. I Indien ställer upphandlingar krav på att leverantörer garanterar kontinuerlig elförsörjning från kombinerade sol-, vind- och lagringssystem, och auktioner visar att det går att uppnå vid en kostnad under 60–65 dollar per megawattimme. I USA paras en fjärdedel av all ny storskalig solenergi redan med batterilagring, en andel som väntas överstiga hälften av alla nya tillskott inom detta decennium.
Byggtid och geopolitik
En anläggning med solenergi, vindkraft och batterilagring byggs normalt på ett till två år efter att tillstånd och nätanslutning säkrats. Det är väsentligt snabbare än ny gasproduktion: leveranstiden för gasturbiner är i dag fem till sju år för många modeller, och investeringskostnaden för nya kombinerade gaskraftverk har mer än fördubblats på några år.
Till det kommer det geopolitiska perspektivet. Störningar i Hormuzsundet – som påverkat den globala handeln med flytande fossilgas – har drivit upp gaspriserna till rekordnivåer och exponerat importberoende länder för kostnader de inte kan kontrollera. Elektricitet från solenergi och vindkraft med batterilagring prissätts utifrån teknikkostnader och kapitalkostnader, inte bränslepriser. En färdigbyggd anläggning är i praktiken immun mot prissvängningar på fossila råvaror.
I flera stora ekonomier har vindkraft kombinerad med batterilagring redan passerat ett ytterligare tröskelvärde: kostnaden underskrider driftkostnaderna för befintliga kol- och gaskraftverk. Det innebär att det inte bara är ny fossilkraft som utmanas, utan ekonomin i att hålla igång redan avskrivna anläggningar.
Vad har det för betydelse
Påståendet att fri energi inte kan leverera elektricitet dygnet runt stämmer inte längre. I de bästa sol- och vindregionerna är kombinationen redan billigare än ny fossilkraft – och prisgapet väntas öka. Det påverkar inte bara elmarknaden: tillgång till billig elektricitet dygnet runt är en förutsättning för grön vätgas, datacenter och elintensiv industri. De länder som bygger ut kombinationen av solenergi, vindkraft och batterilagring i stor skala skapar ett strukturellt konkurrensförsprång i just de sektorer som driver den globala uppväxlingen.