Vad händer
Kontext
Totalt avverkades 1 460 kvadratkilometer skog under perioden – en yta ungefär lika stor som Gotland. Minskningen syns i nästan hela regionen. Delstaten Pará, som historiskt sett haft hög avskogning, minskade med 52 procent. Mato Grosso, Brasiliens ledande sojaproducent, minskade med 38 procent. I Amazonas – landets största delstat och hjärtat av regnskogen – avverkades 219 kvadratkilometer, mot 335 kvadratkilometer perioden innan.
Forskare pekar på att den federala miljöpolitiken under miljöminister Marina Silva spelar en avgörande roll. Det handlar om stärkt tillsyn, brandsläckning och förstärkt samarbete med Brasiliens miljömyndighet Ibama.
En delstat går mot strömmen: Roraima ökade avskogningen med 21 procent. Delstaten är generellt torrare än resten av regionen, vilket underlättar skogsbränder och avverkning. Kommunen Caracaraí i Roraima är landets hetaste område för skogsbränder – tre år i rad – och stod för mer än en fjärdedel av alla bränder i delstaten. Kommunen är föremål för federala polisutredningar om illegala bränder.
Trots den minskade avskogningen ökade antalet skogsbränder i hela Amazonas med en tredjedel under årets första månader. I mars 2026 steg avskogningen med 17 procent jämfört med mars 2025, vilket forskare ser som en varningssignal.
Skyddade naturområden är inte heller helt säkra. Naturskyddsområdet Triunfo do Xingu i Pará förlorade 35 kvadratkilometer skog under perioden.
Brasilien är inne i ett valår, och historiskt sett ökar avskogningen i den torra säsongen under årets andra hälft, då nya områden är lättare att nå.
Vad har det för betydelse
Amazonas regnskog binder stora mängder koldioxid och påverkar klimatet långt utanför Sydamerika. En trend mot minskad avskogning är ett tecken på att politiska beslut kan ge mätbara resultat – men forskare understryker att takten måste ner mot noll för att skogen ska bevaras långsiktigt. Valåret 2026 och den kommande torrsäsongen kommer att visa om minskningen håller i sig.