Vad händer
Kontext
Den installerade kapaciteten för storskaliga batterier i Sverige uppgår till 1,2 miljarder watt, enligt Nicklas Bäcker, CSO på batteriaktören Ingrid. Det är en kapacitet som byggts upp snabbt och som redan påverkar hur elsystemet fungerar.
Frekvensreglering – där Svenska kraftnät ersätter aktörer för att hålla elnätets frekvens stabil vid 50 hertz – lade grunden för marknaden. Under flera år gav det höga intäkter och återbetalningstider på bara några år för en batteriinvestering. Men fler aktörer har installerat batterier och konkurrensen har skärpts, vilket pressat ned lönsamheten i den nischen.
Batterier fyller en bredare roll i elsystemet. Patrik Ollas, forskare på RISE, beskriver dem som ”elnätets schweizerkniv” – ett verktyg med många funktioner:
- Lagra överskott från solenergi under dagen och leverera elektricitet på kvällen
- Kapa effekttoppar och hålla nere effektavgifter
- Fungera som beredskapsreserv vid elavbrott, särskilt i kombination med solpaneler
Batterier tar vattenkraftens roll i regleringen Det som historiskt var vattenkraftens uppgift – att snabbt reglera elproduktionen upp och ned – sköts i ökande utsträckning av batterier. Anledningen är att batterikostnaderna fallit så pass mycket att de är billigare än vattenkraft för dessa tjänster.
Lönsamheten i ett batterilager ökar när flera funktioner kombineras. AI-styrda system kan lära sig hur elektricitet används i en byggnad och anpassa laddning och urladdning efter solenergitillgång, elpris och behov i realtid.
Marknaden kan växa fem till tio gånger Ingrid räknar med att den svenska marknaden på kort till medellång sikt kan växa fem till tio gånger jämfört med i dag. Bolaget har meddelat två projekt: ett vid Svenska kraftnäts station i Vaggeryd med 200 miljoner wattimmar kapacitet och ett vid Karlshamnsverket i Blekinge med 400 miljoner wattimmar.
Battericellerna utgör ungefär 60 procent av projektkostnaden. Ingrid använder litiumjärnfosfatbatterier, en kemi som anses mer brandtålig än alternativ som innehåller kobolt. Beroendet av Kina – som dominerar utvinning och export av de material som krävs – är en exponering branschen delar med övrig tekniksektor.
Kapitalförsörjning är den primära utmaningen för att bygga ut i den takt marknaden medger.
Brandskydd och försäkring för batterilager i bostäder är ett område som saknar tydliga svar. Boverket har tagit fram riktlinjer – bland annat att småhus med batterier under 20 kilowattimmar inte kräver en separat brandcell – men försäkringsbranschen har ännu inte byggt upp tillräcklig erfarenhet för att ge entydiga besked.
Vad har det för betydelse
Batterilager stärker elsystemets förmåga att hantera variationer i elproduktion från solenergi och vindkraft, utan att det krävs mer nätutbyggnad eller fossil reglerkraft. Om marknaden växer i den takt branschen räknar med kan batterier bli ett centralt verktyg för att hålla nere elpriserna och ge industrin tillgång till billigare elektricitet.
Ett svar på ”Batterier tar över vattenkraftens roll i det svenska elnätet”
Kind aominera möjligtvis tillverkningen av litiumjärnfosfatbatterier. Men inet produktionen av litium, järn eller fosfater. Inte heller dominerar de exporten av dessa råvaror. Så det är helt klart ett sakfel i texten.
Australien och Chile är största producenter och exportörer av litium. Australien och Brasilien av järnmalm (Kina importerar). Kina och Marocko av fosfater.