Linbanor tar 160 000 resenärer per dag i Bolivias huvudstad La Paz – nu sprids modellen till Europa

Vad händer

Städer med branta höjdskillnader bygger linbanor för kollektivtrafik och når resultat som traditionella bussar och tunnelbanor inte klarar.

Kontext

I många städer fungerar bussar och tunnelbanor väl. Men i städer med höjdskillnader blir dessa lösningar opraktiska – bussar tvingas ta långa omvägar på smala, slingriga gator och tunnelbana är tekniskt och ekonomiskt svårt att motivera. Linbanor har i dessa miljöer blivit en konstruktiv lösning.

Systemet i Bolivia är det mest använda. Mi Teleférico i La Paz och El Alto trafikerar tio linjer på 4 000 meters höjd och hade 520 miljoner resenärer under sina första tio år, fram till 2024. Dagligen reser omkring 160 000 personer med systemet. Till skillnad från bilköerna nedanför går linbanan med konstant hastighet och förutsägbara tider.

I Medellín i Colombia transporterar fem linjer 40 000 resenärer per dag en sträcka på tolv kilometer .

Städer som använder linbanor för kollektivtrafik finns i dag i länder på flera kontinenter: Colombia, Chile, Bolivia, Mexico, Venezuela, Ecuador, Frankrike, Turkiet, Algeriet, Tyskland och Ryssland. London har en kabelbana över Themsen, men den konkurrerar med tunnelbanan och används mest av turister.

Kostnaderna är lägre än för tunnelbana. Att bygga en kilometer linbana kostar mellan 190 och 320 miljoner kronor, och underhållet är relativt lågt. Markytan som krävs är liten – bara stolpar och stationer behövs. Restiden kortas ofta ner jämfört med buss, och utsläppen minskar.

Det finns begränsningar. Kapaciteten är lägre än tunnelbana och tung buss under rusningstrafik. Starka vindar kan stänga systemet. Hastigheten är lägre än många andra kollektivtrafikformer.

Flera städer planerar nya system. Salt Lake City planerar en dryg mil med tre linjer till flera skidorter för helårsbruk. Los Angeles planerar en linje på knappt två kilometer som ska koppla Union Station till Dodger Stadium på sju minuter.

Vad har det för betydelse

Linbanor visar att kollektivtrafikproblem i kuperade städer kan lösas utan att gräva tunnlar eller räta ut gator. I städer där fattiga stadsdelar länge legat avskurna från arbetsmarknaden har linbanorna kortat människors restider och öppnat nya möjligheter. Att tekniken nu sprider sig från Latinamerika till Europa och Nordamerika tyder på att fler städer ser den som ett trovärdigt alternativ, inte bara en turistattraktion.

Källor

• Clean Technica: The Successes & Failures of Gondola Transit Systems (The Good Outweighs the Bad)
• World Bank: Cable cars: An economically viable public transport system in #AmLat cities?
• Transport Reviews: Aerial cable cars as a transit mode: a review of technological advances, service area characteristics, and societal impacts in Latin America and the Caribbean
• Zatran: Cable Car | Ropeway | Cableway | Gondola | Aerial Tramway | Funicular
• Wikipedia: Los Angeles Aerial Rapid Transit
• YouTube: The Surprising Success of Gondola Transit Systems