Vad händer
Kontext
Klimatdesinformation är falskt eller vilseledande innehåll som tonar ner klimatförändringarna eller misstänkliggör miljöpolitik. Att planeten värms upp har bekräftats på hundratals olika sätt, och förbränningen av olja och gas är orsaken. Ändå är det svårt att övertyga andra, bland annat för att fler accepterar alternativa sanningar som ställs mot resultaten från noggrann forskning.
Det finns tecken på desinformation som är igenkännbara. Tidigare lärde lärare ut att se upp för märkliga webbadresser, stavfel, blinkande annonser, klickbeten och innehåll som väcker känslor i stället för att hålla sig sakligt. I dag följer desinformationen samhällets sprickor: splittrade grupper, mindre teknikreglering, spridning av stereotyper och informationsbubblor där människor bara möter åsikter som liknar deras egna.
En huvudorsak till att desinformation sprids är att den belönas av tekniken. Att bekräfta fakta tar tid. Algoritmer följer hur användare reagerar och lyfter fram innehåll som väcker ilska, eftersom sådant innehåll engagerar. AI-verktyg skannar de mest aktiva sajterna och skapar nytt innehåll utifrån det som redan är populärt. Londons borgmästare Sadiq Khan, som denna vecka tog emot priset Lee Kuan Yew World City Prize 2026, beskriver mekanismen som upprepning, upprepning, upprepning. Sökmotoroptimering avgör dessutom vad som hamnar högst i flödet, vilket gör att vetenskapliga förklaringar får mindre utrymme.
Flera röster lyfter samma princip: granska påståenden oavsett varifrån de kommer. Urfolksaktivisten Jesse J. Fleay menar att man måste syna även påståenden från de man litar på, eftersom goda avsikter inte är samma sak som bevis. Påföljden av att låta bli är att de egna argumenten försvagas. Påven Leo XIV kallar falska nyheter en drog som hotar ett friskt samhälle och uppmanar journalister att vårda saklighet och respektera oliktänkande i stället för att jaga vinst genom polarisering.
Det går att bemöta desinformation själv, i tre steg:
- Stanna upp och ifrågasätt innehåll innan du delar det vidare.
- Kontrollera uppgifterna mot primärkällor och experter, inte mot andra- eller tredjehandskällor.
- Dela resultatet med andra och bemöt påståenden även i kommentarsfält, där läsare annars bara möter ett smalt urval från algoritmen.
Den som vill kan också bli särskilt kunnig inom ett område. Ett exempel är matens klimatpåverkan, där nötkött ligger högst och lamm näst högst. Ett annat är sambandet mellan klimat och ekonomi: extremväder slår ut skördar och pressar leveranskedjor, vilket driver upp priser. Den så kallade klimatinflationen har blivit en del av vardagsekonomin.
Vad har det för betydelse
När falska påståenden sprids snabbare än fakta blir det svårare att fatta beslut som bygger på vetenskap, både i politiken och i vardagen. Om fler gör det till en vana att stanna upp, kontrollera källan och bemöta osanningar stärks det offentliga samtalet underifrån.