Vad händer
Kontext
Den totala lagringskapaciteten i Europa nådde 102,7 miljarder watt i slutet av 2025. Kärnkraften ligger på omkring 105 miljarder watt och väntas vara passerad med minst 10 miljarder watt vid utgången av andra kvartalet 2026. De två kurvorna har rört sig åt motsatta håll: lagringen har fördubblats på tio år medan kärnkraften minskar i takt med att reaktorer stängs i Tyskland, Storbritannien och Belgien. Tysklands avveckling, som tog bort omkring 11 miljarder watt, står för den största delen av minskningen.
Bakom rekordet ligger batterilagringen. Under 2025 byggdes 13,5 miljarder watt ny elektrokemisk lagring ut, motsvarande 26,4 miljarder wattimmar – det högsta som uppmätts under ett enskilt år. Den samlade kapaciteten fördelar sig på flera tekniker, där pumpkraft och batterilagring bär huvuddelen. Pumpkraften står för 53,3 miljarder watt och den elektrokemiska lagringen för 48,7 miljarder watt. Resten kommer från storskalig värmelagring och övriga tekniker.
Utbyggnaden sker brett över kontinenten och delar sig i två spår:
- Lagring i hem och företag nådde 30,2 miljarder watt, med Tyskland, Italien, Nederländerna, Österrike och Storbritannien i täten. Drivkrafterna är solpaneler kombinerade med batterier, rörliga elavtal och ökad elektrifiering.
- Storskalig lagring nådde 18,5 miljarder watt, starkast i länder med etablerade kapacitetsmarknader som Storbritannien, Italien, Polen och Belgien, samt i Bulgarien och Spanien som har särskilda stödsystem.
Allt fler projekt byggs ihop med elproduktion. Under 2025 kopplades mer än 3 miljarder watt lagring direkt samman med solenergi eller vindkraft. Framåt väntas Europa få ytterligare 153 miljarder watt batterilagring till 2030 – kapaciteten väntas växa från 49 till 202 miljarder watt. LCP Delta och Energy Storage Europe höjde samtidigt sin prognos för storskaliga batterier med 25 procent jämfört med förra årets rapport. Inget europeiskt land har ännu byggt ut lagring i den takt elbehovet kräver.
Vad har det för betydelse
När lagringskapaciteten går om kärnkraften förändras elsystemets grundstruktur: lagringen blir en bärande del snarare än ett komplement. Med batterier i den här skalan kan elektricitet från solenergi flyttas till kvällen och elektricitet från vindkraft sparas till vindstilla timmar, vilket gör elsystemet mer flexibelt och mindre beroende av att enskilda kraftverk alltid är igång.