Publicerat i Grows nyhetsbrev 6 november.
Kinas koldioxidutsläpp minskade med 3,1 procent under tredje kvartalet 2026 jämfört med samma period förra året. Kolanvändningen minskade med 3 procent och oljeanvändningen med 4 procent.
Minskningen är den största på ett kvartal sedan nedstängningarna under pandemin 2022. Hittills i år har Kinas utsläpp minskat med ungefär 0,5 procent. Analysen gjordes av Lauri Myllyvirta för Carbon Brief och bygger på officiell statistik och kommersiella data.
Utsläppen har legat stilla eller minskat sedan mars 2024. Den perioden har alltså pågått i mer än två och ett halvt år. Räknat över tolv månader nådde utsläppen sin högsta nivå i början av 2024, strax över 11,8 miljarder ton koldioxid. Därefter har de minskat till knappt 11,7 miljarder ton.
Solenergi, vindkraft och kärnkraft stod för hela ökningen av elanvändningen och mer därtill. Elproduktionen från de tre ökade med 110 terawattimmar jämfört med samma kvartal förra året. Det är mer än dubbelt så mycket som elanvändningen ökade vilket motsvarar tre fjärdedelar av vad Sverige producerar på ett helt år. Samtidigt gick mindre elektricitet från solenergi och vindkraft till spillo.
Elproduktionen från kol minskade därför med 3,3 procent. Det skedde trots att Kina fortsätter att bygga nya kolkraftverk nästan lika snabbt som någonsin tidigare. Kolkraftverken körs färre timmar, och deras vinster minskar.
Fyra områden drev minskningen
- Transporter: Oljeanvändningen för transporter minskade med 9 procent. Höga oljepriser efter krisen i Hormuzsundet bidrog. I september var 67 procent av alla nya personbilar och 50 procent av alla nya tunga lastbilar elfordon, vilket var rekord.
- Kolbaserad kemiindustri: Industrin som tillverkar kemikalier av kol har länge drivit upp utsläppen. Ökningen fortsatte att bromsa in, eftersom höga kolpriser minskade lönsamheten.
- Cement och stål: Utsläppen fortsatte att minska när byggandet minskade allt snabbare.
Elbilarnas elanvändning ökade med 53 procent, vilket är mycket mer än antalet elbilar ökade. Det innebär att ägarna kör elbilarna mer och bilar med förbränningsmotor mindre.
Efterfrågeökningen på elektricitet, värme och bränslen har bromsat in. Ett skäl är att tredje kvartalet var ovanligt milt. Ett annat skäl är att BNP-ökningen har gått ner, vilket är vanligt under första året i en ny femårsplan. Den ökningen ligger fortfarande inom regeringens mål. Därför är trycket lägre att sätta in fler stimulanspaket.
De stimulanser som har presenterats hittills satsar på “sex nätverk”, bland annat elnätet och transportnätet. Där gäller redan regler som ska styra investeringarna mot lösningar utan utsläpp.
Vad har det för betydelse
Sannolikheten är hög att elproduktionen från solenergi, vindkraft och kärnkraft ökar mer än den totala efterfrågan i år. Då fortsätter användningen av fossila bränslen att minska. I kinesiska städer innebär det fler elbussar och ellastbilar på gatorna, kolkraftverk som står stilla allt fler timmar och mindre olja i tankarna.
