Vad händer
Kontext
ICCT har för första gången använt data från de mätare som sedan 2021 sitter i alla nya bilar i EU och registrerar verklig bränsleförbrukning. Materialet täcker omkring åtta miljoner bilar registrerade mellan 2021 och 2023, vilket motsvarar ungefär 30 procent av alla nya personbilar i EU under perioden. Tidigare har skillnaden mellan officiella och verkliga utsläpp mest mätts via förarrapporterad förbrukning. De nya mätarna ger en betydligt bredare bild.
För vanliga bensin- och dieselbilar, inklusive hybrider, är skillnaden mellan officiella och verkliga utsläpp måttlig. Den ökade från 18 procent 2021 till 19 procent 2023. För laddhybrider är bilden en helt annan. Här låg de verkliga utsläppen 265 procent över de officiella värdena 2021, och hade stigit till 401 procent 2023. Med andra ord släppte en laddhybrid 2023 i snitt ut ungefär fem gånger mer koldioxid på vägen än vad pappret lovade. En laddhybrid som på papperet ligger kring 30 gram koldioxid per kilometer hamnar i praktiken på en nivå jämförbar med en vanlig bensinbil.
Dieselladdhybriderna sticker ut mest. För dem växte gapet från 370 procent 2021 till 740 procent 2023, medan bensinladdhybriderna, som utgör omkring 90 procent av urvalet, gick från cirka 260 till knappt 390 procent. Den huvudsakliga förklaringen är att laddhybriderna körs på elektricitet i mycket mindre utsträckning än vad testmetoden förutsätter.
Skillnaderna varierar kraftigt mellan biltillverkarna. Mercedes-Benz har det överlägset största gapet bland laddhybriderna, med en ökning från 329 procent 2021 till 614 procent 2023 och ett snitt på 452 procent för hela perioden. Volvo, som har den högsta andelen laddhybrider bland de granskade märkena, hamnar i topp när hela bilflottan räknas om: med laddhybriderna inräknade ligger Volvos genomsnittliga gap på 163 procent, vilket är högst av alla märken. För märken med många laddhybrider, som Volvo, Mercedes och BMW, drar laddhybriderna upp hela flottans gap rejält.
Den viktigaste slutsatsen handlar om vad som faktiskt minskar utsläppen. Efter att den nya testmetoden WLTP infördes sjönk de officiella snittutsläppen för nya bilar med 28 procent mellan 2018 och 2023, från 147 till 106 gram per kilometer. De verkliga utsläppen minskade samtidigt bara med 15 procent. Räknar man bort elbilarna helt minskade de verkliga utsläppen med en enda procent under perioden, och mellan 2020 och 2023 ökade de till och med med två procent. Hela den verkliga minskningen kommer alltså från att elbilarna blir fler, inte från att bilar med förbränningsmotor blivit renare.
EU-kommissionen ska enligt regelverket ta fram en metod för att korrigera tillverkarnas utsläppsmål efter verkliga data. ICCT föreslår att en sådan korrigering kan börja gälla redan 2027, att beräkningsmodellen för laddhybrider ses över löpande, och att även elbilarna börjar rapportera sin verkliga elförbrukning från slutet av 2026.
Vad har det för betydelse
Granskningen visar att laddhybriden som klimatlösning till stor del bygger på pappersvärden som inte håller på vägen, samtidigt som elbilen ensam står för de verkliga utsläppsminskningarna i den europeiska bilflottan. För en fordonspark som faktiskt blir renare pekar siffrorna mot den fria, helt eldrivna bilen snarare än mellanlösningar med dubbla drivlinor.
Källor
- Dagens PS: Utsläppsbomb: Laddhybrider värre än dieselgate
- ICCT: On the way to ‘real-world’ CO2 values? Evidence from 2021–2023 on-board fuel consumption monitoring data in the European passenger car market
- CARUP: Laddhybridernas smutsiga hemlighet avslöjad
- Dagens PS: 7 000 bilägare går till attack mot Volkswagen efter nya besked
- Bildkälla: KIA