Målbild för elektrieringen av Sveriges industri

Dela inlägget

Alla klimatproblem går inte att lösa med elektrifiering men det är den enskilt största komponenten för att avsluta den globala uppvärmningen. Grow Sverige ägnar sig åt de områden som går att elektrifiera, alltså transporter, industri och arbetsmaskiner. Lösningarna vi tar upp bygger på uppgifter från Regeringen, IVA, Energimyndigheten, Jernkontoret och Vattenfall och ger en bild av hur Sverige kan växla upp från kol, olja och gas till solenergi, vindkraft och batterilagring. Dessa lösningar är inte bara möjliga, de är snabbare och billigare än alla alternativ.

Svensk industri har ett stort arbete framför sig och det handlar om att bygga ut produktionen och lagringen av elektricitet. För att täcka en helt elektrifierad industris behov behövs 213 terawattimmar (TWh) elektricitet varje år, sex gånger så mycket som alla transporter. Den stora utmaningen är dock lagringen av denna elektricitet och det görs med vätgas samt batterilagring. Här är en enkel uppdelning i industriområden med elbehovet inom parentes.

  • Järn- och stålindustri drivs med vätgas som produceras med elektricitet från solenergi, vindkraft och vattenkraft (40 terawattimmar)
  • Mineralindustrin har gått över till cementproduktion med elektricitet från solenergi, vindkraft och vattenkraft, direktreduktion av järn med hjälp av vätgas samt eldrivna transporter och maskiner. Digitalisering effektiviserar bränsle- och energiåtgång. (15 terawattimmar)
  • Gruvindustri, trävaruhandel (40 terawattimmar)
  • Kemiindustri (40 terawattimmar)
  • Massa- och pappersindustri samt tryckerier (66 terawattimmar)
  • Metallindustri (7 terawattimmar)
  • Livsmedelsindustri (5 terawattimmar)

Källor

Lämna ett svar

Med denna text försöker jag visa hur solenergi, vindkraft och batterilagring är nycklarna till att lösa klimatkrisen. Jag betonar framsteg och möjliga lösningar.