Vad händer
Kontext
Traditionellt har baskraftverk, som kol- och kärnkraftverk, betraktats som nödvändiga för att säkerställa en stabil och jämn elektricitetstillförsel i elnäten. Kraftverken har levererat en konstant mängd elektricitet, oavsett efterfrågan, vilket har kompletterats med snabbare rörlig reservkraft för att hantera variationer.
Med den ökade andelen vindkraft och solenergi i elnätet har det uppstått en diskussion om hur man kan balansera de intermittenta produktionsmönstren från dessa källor utan att vara beroende av baskraftverk.
Flera studier visar nu att
- kombinationen av vindkraft,
- solenergi och
- energilagringsteknologier
kan uppfylla el- och värmebehov utan någon hjälp från baskraftverk.
Ett exempel är storskalig batterilagring som försörjt Kaliforniens 40 miljoner invånare med elektricitet de senaste månaderna och som kan lagra överskottsproduktion och leverera elektricitet när efterfrågan överstiger den omedelbara produktionen. Dessutom har smarta elnät med dynamisk laststyrning gjort det möjligt att optimera konsumtionen i realtid, vilket ytterligare minskar behovet av traditionella baskraftverk.
Ett konkret projekt som belyser detta är integreringen av solenergi och lagring i flera europeiska elnät. I dessa system balanseras variationer i solinstrålning med högeffektiva litiumjonbatterier. Vid tider av låg solproduktion kompenserar batterierna genom att leverera lagrad elektricitet, medan perioder av överskott används för att ladda batterierna. Liknande initiativ har även testats med vindkraft, där avancerad prognosteknik används för att planera produktionen och minimera obalanser i systemet.
Den senaste teknologiska utvecklingen gör det möjligt att implementera dessa lösningar i storskaliga energisystem. Flera nya projekt visar att elnät kan drivas uteslutande med vindkraft och solenergi under långa perioder, tack vare energilagring och efterfrågeflexibilitet. Detta utmanar tidigare antaganden om baskraftens roll i framtidens elnät.
Vad har det för betydelse
Skiftet från baskraft till fri energi visar att framtidens elnät kan baseras på helt fritt tillgängliga energikällor som vind och solljus. Det minskar beroendet av fossila bränslen och kärnkraft, vilket är avgörande för att uppnå klimatmålen. Dessutom öppnar det för ett mer decentraliserat och robust elsystem, vilket gynnar både miljön och samhället.