Vad händer
Kontext
För första gången i Australien uppgraderas vindkraftverk och delar byts ut, renoveras och förbättras.
- Bladen: Alla rotorblad har skickats till Danmark där de genomgått noggranna reparationer och en så kallad aerodynamisk “facelift” som förbättrar prestandan och minskar påfrestningarna på bladen.
- Turbiner och torn: Samtidigt har fundament, torn och maskinhus genomgått en omfattande teknisk genomgång, inklusive förstärkning och utbyte av vissa delar för att möta moderna krav.
- Livslängdsförlängning: Efter moderniseringen beräknas vindkraftverken kunna användas i ytterligare minst tio år, vilket motsvarar en livslängdsförlängning med 40 procent jämfört med om de hade tagits ur drift nu.
Codringtons vindpark togs i drift år 2001 och var då landets första kommersiella vindpark. Den består av 14 vindkraftverk som tillsammans har en kapacitet på 18 miljoner watt (megawatt). Efter över två decenniers drift har de nu genomgått en unik renovering i samarbete med det danska företaget Reblade och det australiska bolaget Spark Renewables.
The two Vestas turbines, when operational, supply 32 per cent of the island’s energy demand and replace 640,000 litres of diesel a year. The refresh – including the battery – should be wrapped up by 2027 and give the wind farm another 15-plus years of life, and return to delivering the anticipated diesel savings of 1.6 – 1.8 million litres per year.
Renew Economy: Australia’s oldest wind turbines back in action with a Danish facelift, and a major life extension
Det som gör Codringtonprojektet särskilt intressant är att inget av vindkraftverken byggs om från grunden. Istället har man genom cirkulära metoder och återanvändning förlängt livslängden utan att behöva nyproducera stora komponenter, vilket sparar både resurser och klimatutsläpp.
Vad har det för betydelse
Codringtonprojektet visar att gamla vindkraftverk kan renoveras och fortsätta producera elektricitet, istället för att skrotas. Genom att använda cirkulära lösningar minskas behovet av nyproduktion av komponenter, vilket både sparar material och reducerar utsläpp. Det kan bli ett exempel för många äldre vindparker världen över som närmar sig slutet av sin ursprungliga livslängd.
