Vad händer
Kontext
Under årets två första månader ökade Kinas elanvändning med 1,3 procent, en mindre ökning än tidigare år. Samtidigt minskade storskalig elproduktion och kolkraft.
Skillnaden förklaras av att småskalig solenergi och vindkraft ökat betydligt. Enligt Lauri Myllyvirta vid Centre for Research on Energy and Clean Air tillkom under perioden totalt 71 tusen miljarder wattimmar (71 terawattimmar) från solenergi och vindkraft.
- 32 tusen miljarder wattimmar från storskaliga anläggningar.
- 39 tusen miljarder wattimmar från småskaliga anläggningar, utanför den officiella statistiken.
Därutöver tillkom:
- 6 tusen miljarder wattimmar från vattenkraft.
- 5 tusen miljarder wattimmar från kärnkraft.
Tillsammans innebär detta att solenergi, vindkraft, kärnkraft och vattenkraft hade kapacitet att möta ökad efterfrågan på 5,3 procent – långt över den faktiska ökningen.
Det ledde till att produktion från kol och annan termisk elproduktion minskade med nästan 6 procent. Enligt Reuters är det en av få gånger på över 20 år som Kinas kolbaserade elproduktion minskat under årets början.
Dessutom pekar statistiken på att problem med nätintegration av solenergi och vindkraft – som varit en flaskhals – tillfälligt har minskat. En större andel av den fria elproduktionen kunde levereras ut till konsumenter.
Vad har det för betydelse
Kinas el- och värmebehov möts i allt högre grad av fri energi. Minskningen av kolkraften sker samtidigt som elanvändningen fortfarande växer. Om nätet fortsätter klara den ökade mängden solenergi och vindkraft kan utvecklingen bidra till att långsiktigt minska Kinas beroende av kol.
