Kinesiska solpaneler skapar fler jobb i väst
Vad händer
Kontext
De flesta jobben inom solenergi handlar om installation, inte tillverkning. I Europa skapar en miljon watt (megawatt) solenergi runt 12 000 jobb under projektets livstid – varav 4 000 i tillverkning. Tre fjärdedelar av jobben finns alltså i andra delar av produktionskedjan. I USA är över 80 procent av soljobben inom installation, projektutveckling eller underhåll. Endast 12 procent är i tillverkning.
Kina visar samma mönster – trots massiv export. Även i Kina, där solpanelstillverkningen dominerar, är bara 59 procent av jobben i fabriker. Om landet enbart tillverkade för sin egen marknad skulle tillverkningsjobben utgöra en tredjedel av alla solenergijobb.
Tariffer och protektionism kan bromsa jobbskapandet. Högre priser på solpaneler leder till färre installationer – och därmed färre jobb inom bygg och drift. En studie visar att varje tillverkningsjobb som skapas genom tariffer kan kosta 31 andra jobb i resten av systemet. Subventioner till inhemsk produktion kan vara en bättre lösning, eftersom de håller nere kostnaderna för solenergi samtidigt som de stödjer tillverkningsindustrin.
Solenergi driver jobb även i andra delar av elsystemet. Mer solenergi innebär utbyggnad av elnät och lagring, vilket skapar ytterligare jobb inom teknik, drift och underhåll.
Vad har det för betydelse
För kommuner och regioner som vill skapa jobb i energisektorn är snabb utbyggnad av solenergi viktigare än att fokusera enbart på tillverkning. Genom att satsa på utbildning inom installation och underhåll kan lokala arbetsmarknader stärkas, samtidigt som elpriserna hålls nere tack vare billiga paneler. För företag och hushåll blir solenergi mer tillgänglig, vilket ökar efterfrågan – och skapar fler jobb i hela näringskedjan.
